Jag ska snart sätta mig i bilen till Karlstad med Wennerholm (han älskar ju att köra bil, som ni har förstått).

I dagens tidning berättar vi hur Färjestad och Karlstads kommun har planerat ett firande om guldet blir klart i kväll. Det är inget konstigt, så gör man varje år.
Alla – utom möjligtvis några tappra i Skellefteå med omnejd – tror ju att Färjestad kommer att fixa det här. Förmodligen även FBK-spelarna själva.

Men det är en farlig tanke att slå sig till ro och tro att något är klart, speciellt som Skellefteå är en oerhört kompetent motståndare som på inga sätt har gett upp.

Jag minns mycket väl när jag jobbade på Värmlands Folkblad och Färjestad skulle spela hem guldet mot HV71 2004. Champagnen låg på kylning, guldfirandet på Stora torget var bokat och vi på VF hade planerat en 32-sidig bilaga där många av texterna redan var förproducerade.

De texterna såg aldrig tryckpressen. Färjestads spel blev krampaktigt och en viss Fredrik Olausson – som tidigare hade valt bort Färjestad – smög upp från backplats och avgjorde med matchens enda mål.
Luften gick ur FBK-spelarna fullständigt och HV vann sjunde, avgörande i Kinnarps med 5–0.

Nu tror jag inte att FBK tappar det här. Men större under har inträffat.

/Emil

Arvikapôjken Mikael Johansson avgjorde den fjärde finalmatchen. Men han vinner knappast några priser som modeikon.
Efter att han hade slagit in avgörandet på volley och fixat en 3–1-ledning i matcher till Färjestad mötte stilgurun (nåja) pressen i ett par lila Foppa-tofflor.
– De här ärvde jag av Radek Hamr när han spelade i Färjestad för en jävla massa år sedan. De är kvar sedan den lilagula tiden, så gamla är de, sa Johansson och skrattade.
Hamr avslutade sin framgångsrika tid i Färjestad med att vinna SM-guld 2006 och kanske för tofflorna tur med sig.

/Emil

Så, då är jag på plats i Skellefteå för final 4.
Det är inte helt svårt att lista ut vilka som dömer i kväll. Jag hamnade nämligen stolen framför Thomas ”Kuben” Andersson och Ulf Rönnmark på flyget…

Bredvid domarna hamnade ironiskt nog den gamle gnäll(pådomaren)spiken Niklas Wikegård, som berättade för ”Kuben” att han precis hade gjort en långintervju med ett magasin:
– Jag sa att jag var en liten besserwisser som tränare, men att du var en jäkligt stor besserwisser som domare, sa Wikegård till Kuben och garvade.

Det var inga hard feelings mellan de båda hockeyprofilerna. Medan Rönnmark sov sig igenom resan diskuterade Wikegård och Kuben allt mellan himmel och jord.
Wikegård tror till exempel att Chicago vinner Stanley Cup. Och så sågar han tv-serien Stockholm-Båstad längs med fotknölarna.
Men eftersom jag inte är den som tjuvlyssnar stängde jag av när Wikegård började snacka om att alla elitseriestjärnor sticker till KHL.
Eller… Jag tror att han snackade om det.
Jag lyssnade ju inte så noga…

***

Till sist: Medan jag och Anrell tog flyget satte sig Wennerholm i bilen och körde de cirka 78 milen till Skellefteå.
Enligt Anrell ska motiveringen tydligen varit att han ”hade inget bättre för sig”.
– Wennerholm är slut i huvudet. Helt väck, är Anrells korta analys om sin bästa vän.

/Emil

Tre nyförvärv är klara för AIK och spontant känner jag för att ställa mig upp och ge sportchefen Anders Gozzi en applåd.

* Forwarden Linus Videll är en kanonvärvning och kommer garanterat att göra succé. Han dominerade många matcher den här säsongen, trots att han spelade i ett lag som åkte ur. Det känns som att Videll har varit med hur länge som helst, men han är faktiskt bara 25 och kommer att bli ÄNNU bättre under Melins/Perssons ledning.

* Centern Robert Rosén hade ingen jätteframträdande roll i Modo, men är bara 23 år och utvecklingsbar och passar bra in i AIK:s lagbygge där man ofta rullar på fyra kedjor och alla får nästan lika mycket speltid. AIK har sedan tidigare har satsat på småväxta centrar som Sandberg, Steen, Pavlikovsky och Andersson (där den sistnämnde inte erbjuds nytt kontrakt) och Rosén passar bra in i mallen. Affären uppges ha varit klar sedan en tid till tillbaka (innan Växjö blev elitserieklart) och frågan är om Rosén ångrar att han inte hade is i magen och återvände till sin tidigare klubb Växjö, dit han hade återvänt som en kung…

* Backen Tobias Viklund har jag inget bra grepp om, mer än att jag vet att han ofta var sjunde back i Frölunda. Men i AIK kan kanske den skridskoskicklige 24-åringen få en nytändning.

Vidells och Roséns övergångar har vi skrivit om tidigare, men Viklund var en överraskning för mig.
Vad säger ni? Succé, fiasko, eller mittemellan?

/Emil

Jag snackade inför avslutningen av kvalserierysaren med förre Modotränaren Harri Rindell, som sparkades efter säsongen 2008/09 och numera tränar HPK.
– Det gäller att våga satsa på yngre spelare. De äldre som finns är bra spelare, men det skulle behövas en annan mix. Modo måste ställa sig frågan; vad är strategin, vilket typ av hockey ska vi spela? Tränarduon borde få tre år på sig att bygga upp det här i lugn och ro, sa Rindell.

Men tålamod är inget Modo har kunnat skryta med sedan guldet 2007. Klubben har på fyra säsonger avverkat fem tränare, varav tre har fått sparken.
Inom kort sparkar Modo Challe Berglund trots att han har ett år kvar på kontraktet och assistenten Andreas Johansson hoppar av på grund av familjesituationen (hans familj bor i Karlstad).

Spontant känns det inte som någon skräll, då Challe hade mycket emot sig från start.
* Ett åldersstiget lag där många spelare har passerat bäst före-datum för längesen.
* Challe hämtades från Modos värsta rival Timrå.
* Challe är stockholmare och det är inte helt lätt att komma in utifrån i lilla Örnsköldsvik.

Ni läsare är nog inte heller helt överraskade att det blir som det blir om man ska döma av den här artikeln…

Vem tycker ni bör ta över Modo nu?

/Emil

FOTO: JIMMY WIXTRÖM

Sitter i bilen från Karlstad till Stockholm tillsammans med Wennerholm, Wixtröm och bloggkollega Abrahamsson (lyxliraren Anrell stannar på hotell i Karlstad).

Det blev på nytt en skum match mellan de här två lagen och jag får fasen inget grepp på den här matchserien. Jag tänker inte ge mig på någon doktorsavhandling utan Anrell och Wennerholm får ge er pudelkloka analyser i morgondagens tidning.

Jag nöjer mig med att publicera Jimmy Wixtröms bild på Emil Kåbergs spruckna tandskydd. Det är gjort av gummi och går inte av i första taget.
– Det här ska du ta bild på Jimmy. Och säg till ungarna att använda tandskydd, sa Kåberg som inte tappade en enda tand.
I dag spelade Kåberg bara 2.15, men det känns som en bedrift.

/Emil

Jag kommer på mig själv med att nynna med i Skellefteås nya låt. Vad säger ni? Är det en hit?

/Emil

Ni som har följt med i den här bloggen vet att jag inte är en man av stora ord och egenskryt, men nu är jag faktiskt lite stolt.
Det är alltid skönt när ens egna nyheter blir bekräftade, något som har hänt flera gånger den senaste veckan.

Som att Calle Söderberg lämnar Malmö för Linköping (i Sportbladet den 28 feb och bekräftat av LHC den 1 april)
Som att Fredrik Eriksson lämnar Nürnberg för Frölunda (i Sportbladet den 16 mars och bekräftat av Frölunda den 7 april).
Som att Pierre Johnsson lämnar Luleå för Frölunda (i Sportbladet den 2 april och bekräftat av Frölunda den 7 april).

Tre klockrena avslöjanden.

Nu väntar jag bara på en bekräftelse att Stefan Ridderwall är klar för Timrå.

I kväll är det SM-final. Häng med mig i min rapportering på Sportbladet.se.

/Emil

www.domarna.se är en mycket läsvärd sida, som jag rekommenderar varmt. Den har unik domarstatistik för svensk hockey som du inte hittar någon annanstans.
Tomas Kling har gått igenom finallagens utvisningshistoria i det här inlägget.

Jag saxar: ”Hittills denna säsong har Färjestad spelat 64 matcher och Skellefteå 68 i grundserie och slutspel sammantaget, vilket även gäller för alla nedanstående siffror. Hur ser det ut utvisningsmässigt? Färjestad har tilldelats 920 utvisningsminuter fördelat på 272 utvisningar. För Skellefteå är det något mindre siffror, 831 utvisningsminuter på 343 utvisningar”.

Anmärkningsvärt: Färjestad har den här säsongen dragit på sig nio tiominutare för ”Abuse of officials”.
Läge för Tommy Samuelsson att ta grabbarna i öronen…?

Snart bär det av till Karlstad i bil med Wennerholm och Wixtröm. Anrell och Abrahamsson tar tåget. Jag måste säga att Sportbladet har en stark finaluppsättning.

/Emil

Nyss hemkommen tlll Stockholm efter en galen resa till Örebro och Växjö.
Jag och fotograf Jimmy Wixtröm åkte i går till Behrn Arena i Örebro, en hockeylada så omodern att det förde tankarna tillbaka till när jag spelade i Norvalla ishall i Vålberg på 90-talet.

Jimmy fick fota från pressläktaren och plötsligt blev en äldre herre (som tydligen är yrkesinspektör!) rasande för att Jimmy skymde sikten och hotade med stryk om han inte flyttade på sig.
Jag mötte den äldre herrens blick och fick ett långfinger som svar.
Som tur var stannade det där.

Nåja. Det var långt ifrån det galnaste som hände den här eftermiddagen. Alla resultat som kunde gå Växjös väg gick Växjös väg och plötsligt var vi mitt i ett glädjefnatt på isen.
Som sportjournalist är man oftast så fokuserad på sitt jobb och så inne i att tänka vinklar att man missar skogen för alla träd.

Men i går passade jag på att stanna upp och njuta.

Tränaren Janne Karlsson grät, spelare och fans hade kramkalas, Fotograf-Jimmy fick några tacklingar när spelarna hoppade in i sargen där klacken stod – och jag bara ställde mig på avstånd och njöt.
Det här är verkligen idrott när det är som allra bäst!

– Hur fan ska vi fira det här? sa sportchefen Henrik Evertsson till lagkaptenen Johan Markusson.
– Det löser vi nog, svarade Markusson.

Därefter väntade jobbet på riktigt för Sportbladets utsända. Samtidigt som spelarna festade i bussen hem till Växjö brände jag och Jimmy dit med bil (att skriva artiklar under den krokiga sträckan Örebro–Växjö är inte att rekommendera).
– Va fan, har ni följt efter oss ända hit?! utbrast Nils Andersson när Växjös spelare klev ur bussen.
Det blev sedan ett sanslöst party på restaurang PM & Vänner. Janne Karlsson höll tacktal, fansen skanderade ”Vi har Oskar Alsenfelt – vem fan är Viktor Fasth?” och lagkaptenen Johan Markusson var ett enda stort leende.

Vi lämnade dock festen i förtid. Efter att ha lämnat alla texter och bilder vid halv tre-tiden i natt satte vi oss i bilen och körde till Scandic i Jönköping för att ha kortare resväg i dag.
På sträckan mellan Växjö och Jönköping insåg jag hur mycket jag trots allt älskar det här jobbet.
Jag fick vara med om en historisk händelse på plats.
Tack Växjö!

Nu väntar en ny dag. Förhandsartiklar inför Färjestad–Skellefteå i morgon.
Wow!

/Emil