Slutspelsskägg som en blöt tennisboll
avFaksimil från Nya Wermlands-Tidningen.
Jag trodde att jag själv ägde det fulaste slutspelsskägget…
Då hade jag inte tänkt på FBK-backen Jonas Junland…
Skönt med personer som har självdistans!
/Emil
Faksimil från Nya Wermlands-Tidningen.
Jag trodde att jag själv ägde det fulaste slutspelsskägget…
Då hade jag inte tänkt på FBK-backen Jonas Junland…
Skönt med personer som har självdistans!
/Emil
Mitt i all slutspelshets tar jag tillfället i akt och lyfter fram Guldsmedshyttan, vars U16-lag har tagit sig fram till SM-semifinal och skapat hockeyfeber i det lilla samhället i Västmanland.
När laget säkrade platsen i semifinalen i helgen bars de fram av 765 åskådare. Nu väntar möte med Modo.
– Jag är säker på att vi har minst 200 supportrar med oss var vi än åker, säger lagledaren Henric Eklöw till Nerikes Allehanda.
Vilken skräll det vore om lilla Guldsmedshyttan vann SM-guld för U16! I andra semin ställs Brynäs mot SDE HF (en sammanslagning av Danderyds SK, Enebybergs IF och Stocksunds IF).
/Emil
Jag kan såklart uppskatta en välspelad prestigematch i Champions League.
Men Trelleborg–Gais i fotbollsallsvenskan? Snark…
Sportbladets läsare har, som vanligt, alltid rätt!
/Emil
Här sitter jag med Sportbladets största gris på redaktionen.
Jag har för övrigt – som ni kanske ser – blivit ganska skäggig vid här laget och ni som har hängt med bloggen sedan starten vet varför.
– Jag trodde att ni skulle ryka i fyra raka mot HV. Det är därför jag ser ut som Chewbacca nu, sa jag när jag gästade AIK:s omklädningsrum efter dagens träning.
– Det bevisar bara din okunskap om hockey, replikerade Johannes ”Salle” Salmonsson.
Nåja. Vem annan i Sverige trodde att HV71 skulle åka ut i fyra raka mot AIK…?
När jag intervjuade Patric Blomdahl flikade ”Salle” in att jag skulle fråga varför Blomdahl kallas för glödlampan.
– Inga kommentarer. Jag kan tyvärr inte släppa det, log Blomdahl.
Jag luskade vidare, men de flesta bara skakade på huvudet medan andra – som Patrik Nemeth och Daniel Bång – garvade högt.
Jag får helt enkelt forska vidare i detta ämne och återkomma. Tills vidare konstaterar jag att glödlampan Blomdahl släckte lyset på FBK:s Christian Berglund i går.
– Han slog iväg pucken och jag tyckte att jag hade all anledning att fullfölja. Jag hade armarna lågt och skridskorna i isen. Han slappnade väl av och det är möjligt att han inte såg mig. Men jag tror att min hjälmkant tog på hans okben, det var därför smällen tog illa, säger Blomdahl om tacklingen som gav Berglund hjärnskakning.
* Det kändes annars som att det luktade slagsmål mellan dig och Kåberg.
– Jo, men jag tänkte att har jag åkt buss i fyra timmar vill jag inte ta matchstraff direkt, hehe.
/Emil
Wow!
Om Färjestad–AIK var ett sömnpiller så var Skellefteå–Luleå koffein.
Det small i sargerna, chanserna haglade, matchen svängde, Robin Jonsson bodde i utvisningsbåset och Anders Burström, 147 år, blev matchhjälte efter att Konstantin Komarek, 7 år, förarbetat på ett fantastiskt sätt.
Jag la – tyvärr – mest fokus i kväll på Färjestad–AIK eftersom jag ska bevaka torsdagens match på Hovet, men det är tydligen i Norrland som man har fattat att det är slutspel.
Skellefteå var, av det jag såg, det bättre spelande laget i kväll, men Luleå är inne i ett sanslöst stim.
Den här serien kan mycket väl gå till sju matcher och det kommer att vara fullt krig om varje millimeter.
Jag kan omöjligt säga vilket lag som går vidare.
/Emil
Pang!
Hårdingen Christian Berglund trodde att han var på allmänhetens åkning på Tingvalla isstadion en söndagseftermiddag och åkte på en stenhård open ice av Patric Blomdahl.
Pang!
Gruff direkt vid tekning mellan bråkstakarna Patric Blomdahl och Emil Kåberg.
Pang!
1–0 till AIK efter ett vackert avslut i krysset av Oscar Ahlström.
Jag tänkte ”wow, här bjuds vi en hockeyfest med högt tempo och heta känslor”.
Så fel jag hade.
AIK slutade åka skridskor och maskinen Färjestad kunde vända utan att ens behöva spela bra (med viss hjälp av domarna som tog två horribelt billiga utvisningar för att vara slutspel).
”Det är för mesigt”, som AIK-tränaren Roger Melin uttryckte det – och jag kan bara hålla med.
Stundtals var matchen bedövande tråkig. Hoppas att det blir mer fartfyllt på Hovet på torsdag.
AIK måste vinna den matchen, känns det som. Annars är risken stor att det här blir 4–0 i matcher till FBK.
/Emil
Nya Wermlands-Tidningens Per Mårtensson har bevakat hockey ända sedan Eva Lisa Holtz blev ”Sola i Karlstad” på 1700-talet.
Nu har han grävt fram ett för dagen synnerligen intressant faktum, att FBK-liraren Dick Axelssons favoritlag i grund och botten är AIK. Jag visste att Dick har spelat i Huddinge och Djurgården, men att hans familj håller stenhårt på AIK var i alla fall nytt för mig. Men ni läsare har säkert bättre koll än vad jag har.
/Emil
Det här inslaget (klicka på den här länken) är så jäkla bra att jag råder alla – i alla fall alla som håller på Luleå – att avsätta 18 minuter och 38 sekunder av sitt liv för att se det.
Efter att ha sett den fantastiska bakom kulisserna-resan från 1997 av SVT:s Albert Svanberg och Roger Persson börjar jag fasen tro att Luleå vinner SM-guld i år eftersom…
* Tränaren Lars ”Osten” Bergström är kvar, men som sportchef.
* Backen Roger Åkerström är kvar, men som assisterande tränare.
* Forwarden Thomas ”Bulan” Berglund är kvar, men som assisterande tränare.
* Forwarden Anders Burström är kvar – som forward (han kommer aldrig att sluta, sägs det).
Dessa fyra herrar hade säkert några kloka ord att förmedla inför den sjunde, avgörande matchen mot Djurgården och jag känner bara ”Ge mig ett nytt SVT-inslag, tack!”.
För övrigt hittade jag faktiskt det här klippet på Expressen-reportern Carl Juborgs facebook-sida. Lika bra att skriva det direkt innan konkurrenten börjar mejlbomba mig.
/Emil
Ni kanske minns Tomas Ros sågning av Luleå…
Efter kvällens match hade Luleåveteranerna Janne Sandström och Anders Burström en fråga…
Vi ringde Ros. Han verkade inte ett dugg arg och sa:
– De verkar ha skön humor, de där i Luleå…
/Emil och Abris
Skellefteå–Linköping får ursäkta.
Luleå–Djurgården är bland det häftigaste jag har sett i svensk hockey!
Jag kan inte komma på en enda sak som saknades.
Matchen hade tamejfan allt:
* Ett hätskt ordkrig inför matchen.
* Många och vackra mål.
* Individuella misstag (Pierre Johnsson som tappar pucken på Djurgårdens 3–2, Fredrik Claesson som skänker bort pucken på Luleås 3–3-mål).
* Fantastisk spänning.
* En matchhjälte, Robin Jonsson, som gör sitt första mål för säsongen.
* En matchhjälte som – trots sitt groteska skägg och tandlösa leende – är en av de trevligaste spelarna i elitserien, något som nästan blir ödets ironi när det var så heta känslor på isen.
Är det någon spelare man verkligen unnar det här så är det Robin Jonsson, som alltid tar sig tid att prata, aldrig kommer med bortförklaringar, alltid spelar för laget, och alltid är genuint trevligt mot alla.
Coolt av Jonas Rönnqvist att han vågade ta ut målvakten med 3.12 kvar. Kul när såna chansningar går hem.
Samtidigt lider jag med Djurgården.
Laget var ett mål från att genomföra en historisk bragdvändning och gjorde en smått heroisk insats.
17-åringen Mika Zibanejad var 1.55 ifrån att bli matchhjälte. Undrar hur länge det tar innan han somnar i kväll.
Nu ser jag fram emot två semifinaler som kan bli riktigt klassiska.
Färjestad–AIK
Skellefteå–Luleå
Vilka matcher vi har framför oss!
/Emil