Det här tycker jag var coolt och kaxigt av Färjestad.

Jag gläds åt att Färjestad hade valt Aftonbladet och inte Expressen, Värmlands Folkblad eller Nya Wermlands-Tidningen på löpsedlarna.
– Det måste ha blivit något fel, sa tränaren Tommy Samuelsson och garvade när jag frågade honom om valet av tidning.

SM-slutspelet är över.
Det har varit jäkligt roligt att bevaka, men samtidigt stressigt och intensivt.
Nu pustar jag ut i någon sekund, sedan laddar vi om inför hockey-VM i Slovakien!

/Emil

Puh, tung natt i natt. Jag förmodar att det är roligare att vinna SM-guld än att bevaka ett guldfirande som reporter.
Inte blev det bättre av att jag slog upp tidningen i dag och såg att redigeraren hade ändrat Prestbergs citat ”i môra” (=i morgon) till ”i Mora”. Det är såna gånger man inser att man jobbar på en Stockholmstidning…

Nåja, vi matade ut 13 jäkligt bra sidor (i alla fall här i Karlstad) och det får vi vara nöjda med.

Färjestad då? Självklart unnar jag hela laget det här, men det finns ju vissa som jag unnar mer än andra.

* Emil Kåberg – slitvargen som inte fått något gratis utan som under hela karriären fått kompensera bristande talang med en jävla vilja. Dessutom är han en jäkla härlig personlighet. Jag minns när jag träffade honom då han spelade i Bofors för typ hundra år sedan. Han hade Lucky Luke-mustasch och hade skrämt livet ur Leksands Magnus ”Sigge” Svensson med ett gäng brutala tacklingar, men visade sig utanför isen vara hur trevlig som helst. Inget har förändrats sedan dess, mer än formen på mustaschen.

* Christian Berglund – kämpen som tio år efter sin första SM-final äntligen fick vinna ett guld. Berglund bar redan som pojklagsspelare Karlskoga HC på sina axlar och såg till att laget matchade Färjestad. Sedan hamnade han i Färjestad och vann JSM-guld 1999, bland annat ihop med Jonas Frögren och Rickard Wallin. Men medan Frögga och Walle har staplat seniorgulden på rad har Berglund fått vänta på sin tur. Nu – i hans tredje SM-final – kom äntligen guldet för Berglund.

* Pelle Prestberg – den tanige, trevlige och underfundige munkfôrsingen som hittar målet i sömnen. Jag sa att Prestberg var slut när han gick till Leksand för tre säsonger sedan. Men PP fortsatte att leverera och värvades tillbaka till Färjestad. I sin 600:e match fick han göra mål och säkra SM-guldet.
– Du, jag var inte slut, va? sa Prestberg till mig i natt och skrattade.

Nu ska snart iväg och bevaka guldfirandet. Känner jag Karlstad rätt dyker det upp cirka tio tusen pers på Stora Torget vid 17-tiden.

/Emil

Emil tar bilen, medan jag väljer det mer miljövänliga alternativet att åka med tåg. Senast jag åkte tåg till Karlstad blev det tvärstopp i Kristinehamn. Det slutade med att Wennerholm, Wixtröm och Emil, som åkte bil, fick plocka upp mig och Anrell på perrongen i Kristinehamn.

Hoppas på bättre tur den här gången.

Mycket finalfokus just nu, och det är väl precis som det ska vara. Men allt talar för att elitseriesäsongen tar slut i kväll.
Sedan är det dags att börja titta framåt mot VM i Slovakien som för Tre Kronors del inleds om 16 dagar.
Jag tror bara två namn från de båda finallagen är aktuella för Pär Mårts VM-trupp.
Färjestads center Mattias Sjögren och Skellefteåbacken David Rundblad.
Två spelare som Mårts verkligen gillar. Jag tror Mårts väljer Sjögren före Rickard Wallin om han nu tar med någon FBK-center till VM.

Själva hade jag gärna sett en tredje spelare i truppen: Färjestads veteranback Jonas Frögren.
Med sin tuffhet, oömhet och defensiva styrka skulle Frögren göra stor nytta i ett VM-lag. Jag tycker inte att det finns många tillgängliga backar som är bättre än Frögren i den rollen. 
Nu räknar jag inte med att det blir så. Mårts gillar unga och offensiva backar och den kategorin tillhör inte direkt Frögren…
Dessutom har han redan tagit ut Nicklas Grossman och Carl Gunnarsson.

/Abris

Jag ska snart sätta mig i bilen till Karlstad med Wennerholm (han älskar ju att köra bil, som ni har förstått).

I dagens tidning berättar vi hur Färjestad och Karlstads kommun har planerat ett firande om guldet blir klart i kväll. Det är inget konstigt, så gör man varje år.
Alla – utom möjligtvis några tappra i Skellefteå med omnejd – tror ju att Färjestad kommer att fixa det här. Förmodligen även FBK-spelarna själva.

Men det är en farlig tanke att slå sig till ro och tro att något är klart, speciellt som Skellefteå är en oerhört kompetent motståndare som på inga sätt har gett upp.

Jag minns mycket väl när jag jobbade på Värmlands Folkblad och Färjestad skulle spela hem guldet mot HV71 2004. Champagnen låg på kylning, guldfirandet på Stora torget var bokat och vi på VF hade planerat en 32-sidig bilaga där många av texterna redan var förproducerade.

De texterna såg aldrig tryckpressen. Färjestads spel blev krampaktigt och en viss Fredrik Olausson – som tidigare hade valt bort Färjestad – smög upp från backplats och avgjorde med matchens enda mål.
Luften gick ur FBK-spelarna fullständigt och HV vann sjunde, avgörande i Kinnarps med 5–0.

Nu tror jag inte att FBK tappar det här. Men större under har inträffat.

/Emil

Arvikapôjken Mikael Johansson avgjorde den fjärde finalmatchen. Men han vinner knappast några priser som modeikon.
Efter att han hade slagit in avgörandet på volley och fixat en 3–1-ledning i matcher till Färjestad mötte stilgurun (nåja) pressen i ett par lila Foppa-tofflor.
– De här ärvde jag av Radek Hamr när han spelade i Färjestad för en jävla massa år sedan. De är kvar sedan den lilagula tiden, så gamla är de, sa Johansson och skrattade.
Hamr avslutade sin framgångsrika tid i Färjestad med att vinna SM-guld 2006 och kanske för tofflorna tur med sig.

/Emil

Så, då är jag på plats i Skellefteå för final 4.
Det är inte helt svårt att lista ut vilka som dömer i kväll. Jag hamnade nämligen stolen framför Thomas ”Kuben” Andersson och Ulf Rönnmark på flyget…

Bredvid domarna hamnade ironiskt nog den gamle gnäll(pådomaren)spiken Niklas Wikegård, som berättade för ”Kuben” att han precis hade gjort en långintervju med ett magasin:
– Jag sa att jag var en liten besserwisser som tränare, men att du var en jäkligt stor besserwisser som domare, sa Wikegård till Kuben och garvade.

Det var inga hard feelings mellan de båda hockeyprofilerna. Medan Rönnmark sov sig igenom resan diskuterade Wikegård och Kuben allt mellan himmel och jord.
Wikegård tror till exempel att Chicago vinner Stanley Cup. Och så sågar han tv-serien Stockholm-Båstad längs med fotknölarna.
Men eftersom jag inte är den som tjuvlyssnar stängde jag av när Wikegård började snacka om att alla elitseriestjärnor sticker till KHL.
Eller… Jag tror att han snackade om det.
Jag lyssnade ju inte så noga…

***

Till sist: Medan jag och Anrell tog flyget satte sig Wennerholm i bilen och körde de cirka 78 milen till Skellefteå.
Enligt Anrell ska motiveringen tydligen varit att han ”hade inget bättre för sig”.
– Wennerholm är slut i huvudet. Helt väck, är Anrells korta analys om sin bästa vän.

/Emil

Tre nyförvärv är klara för AIK och spontant känner jag för att ställa mig upp och ge sportchefen Anders Gozzi en applåd.

* Forwarden Linus Videll är en kanonvärvning och kommer garanterat att göra succé. Han dominerade många matcher den här säsongen, trots att han spelade i ett lag som åkte ur. Det känns som att Videll har varit med hur länge som helst, men han är faktiskt bara 25 och kommer att bli ÄNNU bättre under Melins/Perssons ledning.

* Centern Robert Rosén hade ingen jätteframträdande roll i Modo, men är bara 23 år och utvecklingsbar och passar bra in i AIK:s lagbygge där man ofta rullar på fyra kedjor och alla får nästan lika mycket speltid. AIK har sedan tidigare har satsat på småväxta centrar som Sandberg, Steen, Pavlikovsky och Andersson (där den sistnämnde inte erbjuds nytt kontrakt) och Rosén passar bra in i mallen. Affären uppges ha varit klar sedan en tid till tillbaka (innan Växjö blev elitserieklart) och frågan är om Rosén ångrar att han inte hade is i magen och återvände till sin tidigare klubb Växjö, dit han hade återvänt som en kung…

* Backen Tobias Viklund har jag inget bra grepp om, mer än att jag vet att han ofta var sjunde back i Frölunda. Men i AIK kan kanske den skridskoskicklige 24-åringen få en nytändning.

Vidells och Roséns övergångar har vi skrivit om tidigare, men Viklund var en överraskning för mig.
Vad säger ni? Succé, fiasko, eller mittemellan?

/Emil

Jag snackade inför avslutningen av kvalserierysaren med förre Modotränaren Harri Rindell, som sparkades efter säsongen 2008/09 och numera tränar HPK.
– Det gäller att våga satsa på yngre spelare. De äldre som finns är bra spelare, men det skulle behövas en annan mix. Modo måste ställa sig frågan; vad är strategin, vilket typ av hockey ska vi spela? Tränarduon borde få tre år på sig att bygga upp det här i lugn och ro, sa Rindell.

Men tålamod är inget Modo har kunnat skryta med sedan guldet 2007. Klubben har på fyra säsonger avverkat fem tränare, varav tre har fått sparken.
Inom kort sparkar Modo Challe Berglund trots att han har ett år kvar på kontraktet och assistenten Andreas Johansson hoppar av på grund av familjesituationen (hans familj bor i Karlstad).

Spontant känns det inte som någon skräll, då Challe hade mycket emot sig från start.
* Ett åldersstiget lag där många spelare har passerat bäst före-datum för längesen.
* Challe hämtades från Modos värsta rival Timrå.
* Challe är stockholmare och det är inte helt lätt att komma in utifrån i lilla Örnsköldsvik.

Ni läsare är nog inte heller helt överraskade att det blir som det blir om man ska döma av den här artikeln…

Vem tycker ni bör ta över Modo nu?

/Emil

FOTO: JIMMY WIXTRÖM

Sitter i bilen från Karlstad till Stockholm tillsammans med Wennerholm, Wixtröm och bloggkollega Abrahamsson (lyxliraren Anrell stannar på hotell i Karlstad).

Det blev på nytt en skum match mellan de här två lagen och jag får fasen inget grepp på den här matchserien. Jag tänker inte ge mig på någon doktorsavhandling utan Anrell och Wennerholm får ge er pudelkloka analyser i morgondagens tidning.

Jag nöjer mig med att publicera Jimmy Wixtröms bild på Emil Kåbergs spruckna tandskydd. Det är gjort av gummi och går inte av i första taget.
– Det här ska du ta bild på Jimmy. Och säg till ungarna att använda tandskydd, sa Kåberg som inte tappade en enda tand.
I dag spelade Kåberg bara 2.15, men det känns som en bedrift.

/Emil

Skellefteås bortaställ är redan på plats i omklädningsrummet i Löfbergs Lila Arena. Tröjorna har för övrigt hängt där och torkat sedan den första finalmatchen. Materialförvaltarna tyckte inte att det fanns någon anledning att släpa med tröjorna på det chartrade planet.

Inget konstigt med det.

Frågan är hur Skellefteå gör om det efter den femte finalen står 3–2 i matcher till något av lagen. Lämnar man kvar tröjorna även efter den tredje matchen i Karlstad eller tar man med sig dem hem till Skellefteå?

Misstänker att det hänger mycket på vem som leder med 3–2. Har Skellefteå chansen att avgöra på hemmaplan åker nog tröjorna med. Ligger Skellefteå under med 2–3 och har chansen att tvinga fram en sjunde match i Karlstad får nog tröjorna hänga kvar.

Det blir nog sportchefen Lasse Johansson som får bila ner till Karlstad och hämta tröjorna om det blir hemmaförlust i en eventuell sjätte finalmatch.

Jag lovar att återkomma med mer information i ämnet.

Tåget lämnade nyss ett molnigt Stockholm, men jag behövde bara åka en knapp timme innan solen började lysa.

På väg mot Karlstad!

/Abris