Justitiekanslern (JK) har beslutat att inte inleda förundersökning mot Aftonbladet om eventuellt tryckfrihetsbrott med anledning av den hett debatterade kulturartikeln som ställde frågor om illegal organhandel i Israel.

Kulturartikeln omfattas av den svenska tryck- och yttrandefriheten. Artikeln utgör inte hets mot folkgrupp, konstaterar JK.

JK beslutar därför att inte inleda någon förundersökning om eventuellt tryckfrihetsbrott.

Jag har välkomnat all prövning av artikeln, fast i förvissningen att kritikerna har fel – detta handlar inte om antisemitism. De som påstår att artikeln är antisemitisk tar på sig en bevisbörda som kritikerna tagit märkvärdigt lätt på för att vara en så allvarlig anklagelse. När jag vänt mig emot kritikerna och bett om förklaringar på vilket sätt artikeln är antisemitisk har svaren blivit mer än lovligt lösa i kanten. När jag uppmanat att bevisa vad som utgör hets mot folkgrupp i artikeln, har svaret blivit att artikeln bara är lite antisemitisk, inte olagligt antisemitisk. Dock fortsatt oklart vad som varit lite antisemitiskt. 

För mig håller det där inte vatten. En artikel som är antisemitisk är och bör vara olaglig. Antisemitism är den mest vedervärdiga form av hets mot folkgrupp som historien känner. Därför var JK:s beslut glädjande och väntat, för min del. Artikeln är så uppenbart inom ramarna för lagen att det inte finns skäl att pröva i en tryckfrihetsrättegång.

Samtliga tidningar som gjort stora rubriker om Aftonbladet som antisemitisk rapporterade JK:s friande med några undanskymda TT-rader. Också det väntat, men något mindre glädjande.

Även den svenska Israelambassadörens kritik mot publiceringen av artikeln granskas av JK, samt justitieombudsmannen och riksdagens konstitutionsutskott. I mitten av oktober kommer utrikesdepartementet att yttra sig om ambassadörens uttalande.