Aftonbladet avslöjade den svenska kopplingen i den internationellt mycket uppmärksammade stölden av skylten ”Arbeit macht frei” över ingången till koncentrationslägret Auschwitz.

En av de inblandade trädde fram i Aftonbladet, den före detta nazistledaren Anders Högström. Ytterligare en känd högerextremist boendes i Sverige, med rötterna i forna Jugoslavien ingick i nätverket liksom fyra eller möjligen fem polacker med för oss ännu okänd bakgrund. Förklaringen till stölden, enligt en av de inblandade, var att den skulle säljas till en rik samlare. Pengarna skulle nätverket bakom stölden använda för att finansiera en terrorattack mot Sveriges riksdag.

Flera trådar i härvan gick ihop hemma hos en känd dårfink och miljonär, Lars-Göran Wahlström, med en lägenhet på Östermalm och hus i Stockholms skärgård där han av oklar anledning hyst unga nazistsympatisörer i många år. 

Medierna i P1 granskade i går denna historia. Orsaken var att Expressen anklagat Aftonbladet för att på något sätt ha gått på en bluff och dessutom förmodligen ha betalat för det. Att Aftonbladet skulle ha betalat är kort sagt en lögn. Vi har inte betalat en krona till någon enda inblandad i denna soppa.

Att skuggfigurerna bakom stölden bluffar om att de skulle begå ett attentat är naturligtvis fullt möjligt. Men det är en polisiär uppgift att reda ut hur det är med den saken och ändrar knappast nyhetsvärdet av påståendet.

Det betyder naturligtvis inte att en tidning bör publicera uppgifter om hot varje gång vi får reda på dem. Världen är alldeles för full av knäppskallar för det. Men i detta fall fanns det några uppenbara skäl till nyhetsvärdet:

En av 1900-talets mest vidriga reliker stals. Detta uppmärksammades i hela världen. 

Är det intressant att veta vilka som ligger bakom stölden? 

Är det intressant att veta vad de som ligger bakom stölden uppger var deras motiv?

Självklart, menar jag. Chefredaktör Thomas Mattsson på Expressen menar inte det. Han menar, enligt vad han säger i P1:s radioreportage, att man har två val i en sådan här situation.

Antingen tror du på uppgifterna, eller så tror du att någon är ute efter att lura dig och tjäna pengar. Det är en häpnadsväckande snårig nyhetsvärdering. Vad man tror eller inte tror är oftast klokt att hålla utanför bedömningar av nyheter. Det är bättre att analysera fakta och ta ställning till om det man fått fram har ett allmänintresse och är relevant. Expressens nyhetsvärdering ledde till att de inte lyckades berätta att det var Anders Högström som var den svenska kopplingen i härvan och vad som var hans förklaring till sin inblandning.

Aftonbladets något mindre filosofiska nyhetsvärdering gjorde att vi helt enkelt kontrollerade om det fanns någon bäring i uppgifterna om hot. Det gjorde Aftonbladet bland annat genom att kontrollera med säkerhetspolisen. Säpo bekräftade att man kände till hoten och sambanden till personerna som nu är misstänkta för skyltstölden. De bekräftade också att de tog hotbilden på allvar.

Om det innebär att den här grupperingen tänker göra allvar av hoten eller inte har naturligtvis varken Expressen, Aftonbladet eller Säkerhetspolisen någon aning om. Alldeles oavsett vad vi tror om saken.

Men för den som istället för att försjunka i grubblerier om vad man tror fortsatte att göra mer handfast research framstod det inte som jättekonstigt att Säpo tillmätte uppgifterna ett allvar.

Bara en snabb titt i Anders Högströms brottsregister ger en profil värd att begrunda i sammanhanget. Bland mycket annat är han dömd för:

Våldsamt upplopp. Olaga innehav av sprängmedel. Olaga vapeninnehav. Övergrepp i rättssak. Hets mot folkgrupp. Alla domar förvisso under 90-talet. Men det ger en profil av en fri radikal som under vissa omständigheter kan begå vansinnesdåd.

Det är extremt sällan som balanserade och planerade människor begår attentat. Det är oftast instabila, förvirrade människor med starka uppfattningar som pendlar från tid till annan som plötsligt bryter ut i vansinnesdåd. Sverige har som bekant djupt smärtsamma erfarenheter av just den typen av vansinnesdrivna politiska attentat.

Således kunde vi konstatera:

Vi har ett ostridigt avslöjande om den svenska kopplingen i till stölden av skylten ”Arbeit macht frei” i Auschwitz. Vi har hans uttalande om att stölden begicks för att finansiera ett attentat mot riksdagen/regeringen. Vi har säkerhetspolisen som bekräftar att de känner till planerna och tar dem på allvar. Jag har haft svårare publicistiska beslut att fatta.

Icke desto mindre provocerade denna publicering fram en mycket märklig reaktion hos Expressen. 

Det första som hände var att Expressen försökte få det att se ut som att Anders Högström i själva verket trädde fram i Expressen. Samma morgon som Aftonbladet hade storyn lade Expressen ut Anders Högström på expressen.se med en egen intervju. Det betyder rimligen att de känt till storyn tidigare, men förlorat sig i sina grubblerier och inte kommit till skott. Nu kunde man ta rygg på Aftonbladet och försöka få det att se ut som Expressen hade nyheten. Nåja, sådant händer. Det är i grunden en konstruktiv drivkraft att försöka köra ikapp en konkurrent i en nyhetsjakt.

Men sedan blir det hela nästan komiskt. I en stort uppslagen artikel försöker Expressen dagen efter (förra lördagen) att insinuera följande:

Aftonbladet har betalat för att vara nyhetsledande i storyn om den stulna skylten i Auschwitz. De tordes inte skriva det rakt ut. Men det var vad den mycket insinuanta texten försöker säga. Möjligen för att de återigen förlorat sig i grubblerier om vad de skulle tro om Aftonbladets påstådda betalning, istället för att ägna sig åt mer handfast research och källkritik.

Hur som helst är det en lögn. Aftonbladet har inte betalat en krona till ex-nazisten Anders Högström eller någon av de övriga inblandade.

Sant är att Högström försökt få betalt vid flera tillfällen av Aftonbladet. Självklart avvisade vi alla krav på betalning och uppmanade honom att gå till polisen med sina uppgifter. Säkert försökte han också att få betalt av Expressen. Det var möjligen det som fick Expressen att tro. Expressens källa som påstår att Högström sålt storyn är Lars-Göran Wahlström. Han är god man för Anders Högström och en dårfink som med hjälp av sin förmögenhet inhyst unga nazister av oklara anledningar i många år. Den källkritiske kan nu ställa sig följande två frågor:

1. Vad kan dårfinken Lars-Göran Wahlström har för intresse när han ljuger om att Aftonbladet har betalatat Anders Högström och spelar ner uttalanden om attentat som ett pojkstreck?

2. Vad kan Expressen ha för intresse av att sprida lögnerna och redigera in lite bilder på mig, Aftonbladets förstasidor och nazister?

Kring detta kan man fundera länge. Men det är helg och det finns en rad saker som är både roligare och mer meningsfullt. Så låt oss ta det snabbt:

1. Wahlström är god man till Högström. En tragedi i sig, men det gör hans intresse uppenbart: Han vill få det hela att se ut som att en svagsint person lurats av den elaka tidningen med pengar att hitta på en historia. Dessutom bränns det runt fötterna på den gode mannen Wahlström i denna soppa, eftersom fler trådar i den sjuka stölden av Auschwitzskylten leder till honom och hans beskyddarverksamhet av unga förvirrade högerextremister. Han ska själv höras i utredningen om sin roll.

2. Expressen har fått stryk i en nyhetsjakt. Nu försöker de ta sig ikapp genom att idka sin nyhetsvärdering tro. Mattsson har helt enkelt hamnat i sitt val och kval igen: Antingen tror han på uppgifterna som dårfinken Wahlström säger. Eller så tror han att någon försöker lura honom. I motsats till dårfinken Högström väljer nu Mattsson att tro på dårfinken Wahlström. Där han tidigare sviktat i tron har han nu ett uppenbart skäl att tro: att få till en nazistskandal med Aftonbladet i huvudrollen. En klassiker!

No shit, Sherlock…

Två saker är direkt pinsamma för Expressen i denna historia.

Det första är denna ljudfil.  Det är en inspelning med Lars-Göran Wahlström i en intervju med Aftonbladets Richard Aschberg dagen före publiceringen. Han hotar då Aftonbladet med att om vi avslöjar att det är Anders Högström som är den svenska kopplingen så ska han, den gode mannen, plantera en historia om att allt var en bluff och att vi dessutom betalat Högström. Vi väljer att bortse från det svamliga hotet och publicerar Anders Högström. Två dagar senare sväljer Politikerbloggen och Expressen Wahlströms bete med hull och hår…

Det andra är det som samme enda källa Wahlström säger i P1 mediernas granskning av historien. Nu vill han inte längre prata och är mycket svävande om allt han sagt.

Vad ska Expressen tro nu?

Oavsett vad någon tror kan dårfinken Wahlström naturligtvis ha rätt på en punkt. Att allt Anders Högström och hans polska kumpaner var ute efter och lyckades åstadkomma var uppmärksamhet.

Den som stjäl en av 1900-talets mest vidriga reliker åstadkommer uppmärksamhet. Allt annat vore konstigt. Men den motivbild de inblandade anger för den sjuka stölden har naturligtvis ett nyhetsvärde. I detta fall påstår en av de inblandade att motivet vara att tjäna pengar på skylten för att finansiera ett attentat mot Sveriges regering och/eller riksdag.

Jag tror att allvaret i påståenden om attentat är en polisiär uppgift att utreda. Jag tror att det är en bra ordning. Varken Aftonbladet eller Expressen är särskilt lämpade att utreda allvaret i hot. Även om Expressen nu försöker med hjälp av en dårfink för att kompensera ett undermåligt nyhetsarbete.