Kicke och Uffe är två legendarer på Aftonbladet. De rekryterades av Amelia Adamo på 1980-talet och lyckades kombinera matjournalistik med hemma hos reportage som blev banbrytande för sin tid.

Artister, konstnärer, skådespelare, författare, musiker – alla gavs en unik scen av Kicke och Uffe i Aftonbladets Söndagsbilaga. Begreppet kändis var möjligen uppfunnet, men hade en annan innebörd då än idag. Enbart hård exponering i media räckte inte för att Kicke och Uffe skulle intressera sig.

Av reportagen de gjorde i Aftonbladet under mer än 12 års tid blev det böcker. De samlades under namnet ”Förgyll din dag.” Böckerna blev framgångsrika. Överskottet använde Kicke och Uffe till att instifta ett stipendium för att stödja sin andra passion i livet – teatern.
Varje år sedan 1994 delas ett stipendie ut till två skådespelare på Dramaten. Kicke och Uffe gör ett noggrant förarbete. Teaterchefen för Dramaten och Aftonbladets chefredaktör tar utifrån det beslut om vilka pristagarna blir.

I år föll valet på två underbara skådespelare.
Julia Dufvenius och Ingvar Kjelsson. För den breda publiken är Julia Dufvenius mest känd genom sina filmroller i ARN Tempelriddaren, Häxjakten och Göta Kanal 2. För den publik som hyllade henne igår har hennes fantastiska tolkning av klassikern Jane Eyre på Dramaten möjligen satt djupare spår. Den går fortfarande att se på Dramaten och rekommenderas varmt.

Inte ens en bloggs obegränsade utrymme räcker för att ge Ingvar Kjelssons livsgärning tillräcklig plats. Han har tillhört Dramatens ensemble sedan 1949 och medverkat i otaliga klassiska uppsättningar. Filmer som Zorn, Den ofrivillige golfaren, Raskenstam och Hedebyborna, Bombi Bitt och jag, Gösta Berlings saga är några av de breda filmproduktioner Ingvar Kjelsson medverkat i. 

Det är något genuint aktningsvärt med en verksamhet som utan åthävor förstår att kombinera och förvalta den unga energi och forsande talang som finns i Julia Dufvenius med den livslånga erfarenheten och monumentala kompetensen hos Ingvar Kjelsson.

Dramaten är en fantastisk verklighet som bör försvaras i tider när allt annat är så smart marknadsanpassat. Marie-Louise Ekman är på god väg att göra Dramaten till den samtida mötesplats med nya spännande uppsättningar och förvaltande av tradition som det anstår en nationalscen.

Här är motiveringarna till årets pristagare:

Julia Dufvenius

När du gör entré i ”Jane Eyre” är vi i publiken omedelbart med dig på resan – hur ska det gå på denna farofyllda väg av lidanden och lidelser? Vi känner bävan och oro för din unga guvernant – det är tur för oss att vi samtidigt kan känna oss så lugna och trygga i ditt skådespeleri! Du har en sällsam förmåga att låta den starka känslan följas åt av en stilla blick från sidan. Det är som om du viskar till oss: se på min roll hur livet på en och samma gång kan vara så hemskt och så komiskt, så obetvingligt svårt och så underbart fyllt av möjligheter! Integriteten, vreden och oböjligheten i din tolkning av Jane Eyre samsas med lätthet och humor i varje sceniskt ögonblick. Så kan det vara på teatern när Julia Dufvenius står på scenen.

Ingvar Kjellson

Nog borde han väl tyngas av de bortåt hundrafemtio rollerna som han axlat sedan han steg in på Dramatens elevskola 1946? Det är över sex decennier sedan han knöts till Dramatens fasta ensemble 1949, och nog borde väl den fantastiskt långa erfarenheten ha gjutit fast honom i majestätisk upphöjdhet och långsamhet? Nej, tvärtom – för Ingvar Kjellson är lättast och kvickast av alla. Lysten på nya roller och uttryckssätt ger han sig helst ut på otrampade marker. Rutin är för honom en metod för nyfiken utforskning. Han påminner oss om teaterns och människolivets rikedom när han rör sig som en upptäcktsresande mellan Tjechov och Beckett, Brecht och Norén, Shakespeare och Ibsen, Gombrowicz och Feydeau. Man hittar honom inte där man ställer honom – men man vet att han säkert är i en repetitionssal eller på scenen. Han är kort sagt – en verklig skådespelare.