Aftonbladet gör ett urstarkt första kvartal. Vi mer än fördubblar resultatet till 56 miljoner kronor kvartal ett jämfört med 24 miljoner kronor i intäkter under motsvarande period 2009. De starka siffrorna är i allt väsentligt ett resultat av att Aftonbladet är den klara marknadsledaren bland svenska tidningar i mediabranschens strukturomvandling från analogt (papper) till digitalt.

Men allt tal om tidningarnas död och fallande upplagor då? Tja, det första är en kraftig överdrift, det andra är en realitet. Pappersupplagor faller över hela världen. Den som vill driva en tidning framgångsrikt 2010 måste förhålla sig till det. Ett sätt är att se till att göra webben lönsam. Det gör vi. Aftonbladet på nätet är en stark affär som ökar intäkter i ännu högre grad än webmarknaden i stort.

Aftonbladet tappar dock 9 procent i volym på vardagsupplagan för papperstidningen. Mer intressant är att detta volymtapp till stor del är självförvållat. Vi har gjort oss av med stora delar av våra friexemplar och en del olönsamma blockabbonnemang. Det är ett led i en ny strategi som handlar om att fokusera på att sälja tidningar istället för att röra ihop betald upplaga med kampanjupplaga för maximera ett upplagetal. Så gjorde man förr i tiden för att visa att man var störst. I dag ser medielandskapet annorlunda ut. Aftonbladet är förvisso störst hur man än mäter, upplaga, lösnummer eller räckvidd. Men vårt fokus är att hålla printaffären lönsam och ha flest läsare i Sverige. I dag når Aftonbladet 2,6 miljoner läsare varje dag digitalt och i print. Det är nästan en miljon fler läsare än närmsta konkurrenten.

Detta är också bakgrunden till att vi söker en ny upplagerevision istället för TS Medelnetto som uppmuntrar till att driva upplagesiffran på ett icke affärsmässigt sätt. Jag hoppas ha nyheter om detta inom kort.

Redan detta kvartal ser vi att vår nya strategi har gett effekt. Under första kvartalet så ökar våra upplageintäkter med närmare 1 procent för huvudtidningen, trots volymtappet på nio procent. För bilagorna ökar upplageintäkterna med nästan 3 procent.

I tider av strukturomvandling som mediabranschen genomgår är det mycket viktigt med en stark affär. Inte minst för att slå vakt om den redaktionella integriteten. Om journalistiken ska kunna utvecklas måste siffror och bokstäver gå hand i hand. Ibland talar vi lite luddigt om det där i redaktionella sammanhang. Vinst anses ibland stå i strid med redaktionella intressen där vinstkrav tolkas som ett uttryck för ägarstyrning över det publicistiska. Så är det inte i verkligheten. På Åland, där jag tidigare var verksam som chefredaktör för Ålandstidningen, pratades det mer klarspråk i frågan. Jag frågade min blivande styrelseordförande före jag tillträdde om hur mycket ägarna lägger sig i tidningens innehåll. Hans svar var lika rakt som tänkvärt:

– Inte alls, så länge ni levererar 10 procents avkastning. Om det går under det så ska du få se på ägarstyrning.

Så är det i verkligheten. Redaktionell integritet är beroende av sunda finanser.