Skjutningarna har hållit Malmö i skräck i flera veckor. En kvinna har skjutits till döds. Samtliga överlevande offer är skjutna på allmän plats. De har alla invandrarbakgrund. Den misstänkte har gått under benämningen den nye lasermannen i Aftonbladet och en del andra tidningar.

Grunden för den benämningen är ett jobb vi gjorde tillsammans med en av Sveriges mest erfarna polisutredare, den i dag pensionerade Jan Olsson, som arbetat med gärningsmannaprofiler. Det visade att tillvägagångssättet bar en del likheter med lasermannen från 90-talet.

I dag blir den misstänkte nye lasermannen Peter Mangs i Aftonbladet. Så heter den man som nu är häktad på sannolika skäl misstänkt för malmöskjutningarna. Detta är bakgrunden till mitt beslut att namnge den misstänkte, trots att han nekar till anklagelserna och att det ännu är tidigt i utredningen:

• Allmänintresset kring skjutningarna i Malmö är exceptionellt stark. Brottens allvarlighet, mord och mordförsök, liksom upprepandet och att offren är slumpmässigt utvald allmänhet skapar detta allmänintresse.

• Under förkvällen i dag fick vi egna uppgifter om den tekniska bevisning som efter en provskjutning binder kulor från minst en skjutning till Peter Mangs vapen.

• Vi fick också bekräftat att vapnet beslagtogs vid en husrannsakan i Peter Mangs hem. Detta ger en stark teknisk koppling mellan i vart fall ett av dåden och Peter Mangs. Men det gör honom naturligtvis inte skyldig. Det är viktigt att komma ihåg.

• Vid lunchtid i dag häktades Peter Mangs på sannolika skäl misstänkt för mord och fem mordförsök. Sannolika skäl är den högre misstankegraden och betyder att domstolen vid en objektiv bedömning funnit misstankarna berättigade. Vi har alltså domstolens första värdering av bevisen, även om utredningen är i ett mycket tidigt skede ännu.

• Polisen gick på en presskonferens i dag också ut och berättade att misstankarna mot Peter Mangs stärkts.

Viktigt för mitt beslut har också varit två tidigare utslag i Pressens Opinionsnämnd (POn) om Hagamannen. Kvällstidningarna Expressen och GT publicerade båda namn och bild på Hagamannen redan vid dagen för gripandet. Inga bevis var vid den tidpunkten kända.

GT anmäldes bara av Hagamannens anhöriga. GT fälldes för att ha brutit mot god publicistisk sed för att ha publicerat bild på Hagamannens hus och uppgiften om att han hade två minderåriga barn. GT vållade därmed de anhöriga en oförsvarlig publicitetsskada.

Tidningen Expressen anmäldes både av Hagamannen och hans familj. Expressen fälldes också på anmälan från de anhöriga. Men Expressen friades för att ha publicerat Hagamannen med namn och bild i ett så tidigt skede. Allmänintresset kring hans identitet ansågs så stark mot bakgrund av de allvarliga brotten. Mycket relevant i det nu aktuella fallet i friandet av Expressen är också att Pressens Opinionsnämnd skriver:

”Nämnden finner till skillnad mot PO inte anledning att värdera publiceringens betydelse i förhållande till brottsutredningen.”

Pressens opinionsnämnd slår där fast att det inte är ett brott mot de pressetiska reglerna att publicera även uppgifter som kan komma att försvåra polisens utredning.

Detta blev ett uppmärksammat och enligt mig ett mycket normgivande pressetiskt fall. Om Pressens opinionsnämnd hade menat det som inte sällan hävdas i debatten, att ingen identitet bör publiceras före dom borde givetvis också Expressens publicering fällts med den motiveringen. Så skedde inte. Istället ansågs det förenligt med god publicistisk sed att publicera namn och bild på en misstänkt gärningsman till och med före häktningen.

Det finns ur publicistisk synvinkel väsentliga likheter mellan Hagamannen och den nya Lasermannen. Det är brott av en enskild på allmän plats som riktas mot en utvald grupp medborgare och sätter ett helt samhälle under hot. Allmänintresset kring Peter Mangs identitet är således stark, även så här tidigt i utredningen. Vi har dessutom något mer kännedom om bevisningen än i fallet Hagamannen vid tiden för gripandet.

Slutligen spelar det också roll för min bedömning att Peter Mangs inte har några barn och inte är gift eller sambo. Den ostridiga publicitetsskadan han drabbas av drabbar i huvudsak honom själv. Vi orsakar inte några barn, fru eller sambo någon publicitetsskada såsom GT gjorde.

Ett problem som kom upp i en artikel i Dagens Nyheter är att ”medias” namnpubliceringar försvårar polisutredningen. Det är ett relevant problem, även om det enligt Pressens Opinionsnämnd i fallet Hagamannen v.s Expressen konstateras att det är förenligt med god publicistisk sed att publicera uppgifter som kan försvåra en utredning.

För Aftonbladets del i just detta fall är dock störandet av utredningen inte relevant av två skäl. Dels var Peter Mangs identitet redan spridd i en rad stora nätforum redan under måndagen. Dels publicerade Expressen hans namn och bild i går.

De allt fler och allt större nätforumens publiceringar av misstänktas identitet gör kravet på återhållsamhet med uppgifter av hänsyn till utredningen alltmer obsolet. Det förminskar dock inte det faktiska problemet för polisen. Dagens medielandskap är fyllt av oansvariga utgivare av typen Politiskt inkorrekt och Flashback. Deras verksamhet regleras varken av lag eller pressetiska regler. Dessa oansvariga och anonyma utgivare har satt i system att ”hänga ut” misstänkta brottslingar.