I går kväll vann Peter Wixtröm, Magnus Wennman och Urban Andersson totalt 11 priser när Sveriges pressfotografer träffades för den prestigefulla tävlingen Årets bild.

Aftonbladets Magnus Wennman utsåg till Årets fotograf. Aftonbladets Peter Wixtröm vann Årets bild.

Att ta bilden som gör skillnad i nyheterna handlar om att ta sig fram och vara där. Det är inte sällan ett lagspel där en kombination av snabbhet, kreativitet och tålamod ger resultat.

Peter Wixtröm var blixtsnabbt nere på Drottninggatan när tipset kommit om en explosion i Stockholms centrum. I detta läge vet vi inte att det ska komma att handla om årets mest omskakande händelse i Sverige. En terrorattack av en självmordsbombare mitt i julhandeln.

Men vi vet att alla stora mediers fotografer och ett antal till kommer att stå i klunga vid avspärrningarna. Där kommer ingen unik bild att tas. Det inser vår bildredaktör Thomas Sundgren. Det är han som gör uppspelet och skapar förutsättningarna för vad som ska komma att bli årets bild.

Med svåröverträffad energi ringer Thomas till samtliga lägenhetsinnehavare runt avspärrningarna. Till slut ger det resultat. Vi får komma hem till en boende och låna balkongen. Peter Wixtröm är snabbt uppe. Han ska komma att spendera fem timmar liggandes på balkongen denna isande kalla lördagkväll.

Till slut sitter den.

En drömsk, hemsk och ohyggligt stark bild rakt ovanifrån. Bilden på den döde självmordsbombaren är avskalad, nästan grafisk i sitt uttryck. Exakta små detaljer visar hur dödens mekanismer verkat. De outlösta bomberna, verkan efter den utlösta sprängladdningen.

Vad vi inte visste då var att dödens mekanismer samtidigt verkade i Peters unga kropp. Bilden där på balkongen blev den sista Peter Wixtröm skulle komma att ta under lång tid. Dagarna efter fick Peter reda på att han hade cancer. Det blev en tung tid mellan förtvivlan, hopp, bakslag och en behandling som tar en mänsklig kropp på en resa genom trakter där livet stundom knappt är skönjbart.

I måndags fick Peter sitt viktigaste besked hittills: Han har besegrat cancern. Han kommer att bli frisk.

I jämförelse var gårdagskvällens besked säkert bara en varm liten viskning från det yrkesliv som nu väntar på att återupptas.

Men känslan när Peter fick ta emot priset för Årets bild med hela sin härliga familj nedanför scenen…

Juryns motivering:

”Perspektivet och den grafiska enkelheten styr betraktarens uppmärksamhet mot den obehagliga sanningen. Bilden är både brutal och utlämnande. Terrorn är inte längre ett hot mot Sverige – den är ett faktum.”

Peters kommentar efteråt sa allt med tre ord:

– Nu vänder det.

Urbans starka bild från trottoarsjukhuset i Haiti vann andra pris i klassen nyhetsbild utland. Det  gripande bildreportaget om flickan Candrahs öde där Urbans rörligabilder blev en dokumentär som sändes i TV 4, vann också ett andra pris i klassen nyhetsbild Sverige. Urban vann Årets bild 1995 och ännu efter 30 år i yrket jagar han ungdomarna om priserna. Starkt.

Och så Magnus Wennman… Årets fotograf för andra gången!

Juryns motivering:

”Årets fotograf har förmågan att likt en kameleont ändra sin berättarteknik och sitt fotografiska språk. Han är lekfull och söker hela tiden nya uttryck i sitt berättande. Fotografen är intresserad av att experimentera och utvecklas, utan att ge avkall på den goda historien. Hans bilder berättar att han tar sin omgivning på stort allvar. Han visar i sitt fotograferande på både respekt och ödmjukhet inför de människor han möter.”

Magnus är idéburen bildjournalist med det skarpaste ögat i branschen just nu. Han är också en fotograf med en extremt hög lägstanivå. Hans högsta nivå tillhör de allra bästa i världen. Det senare är inte tycke och smak här hemifrån. Vi har fått åtskilliga kvitton på det när Magnus vunnit priser i de allra största internationella sammanhangen.

Vi är stolta i dag över våra medarbetare på bildredaktionen. Mycket ändras fort på tidnigsmarknaden i vår tid. Men en sak är säker. Vi kommer att förbli ett bildmedium. Att jobba med kreativa fotografer är därför en vital del i den ständiga utvecklingen av framtidens kvällstidning. Det är min ambition att Aftonbladets bildredaktion fortsatt ska vara en miljö som först fostrar och sedan utmanar artister som Magnus Wennman, Peter Wixtröm och Urban Andersson.

Alla bilder från Årets bild 2011 hittar du här.

Nedan några bilder som min fotointresserade dotter Tyra, 13, tog i går. Hon tyckte det var spännande att få hänga med proffsen.

VINNARNA. Urban Andersson, Magnus Wennman och Peter Wixtröm. Foto: Tyra Helin

PORTRÄTT. Peter Wixtröm. Foto: Tyra Helin PLURA. ”Det började för länge sen, runt fabrikerna i Norrköping” Foto: Tyra Helin

Att vara på plats är viktigt i all utrikesjournalistik. Just nu i Japan är det särskilt komplicerat.

Aftonbladet byter nu team i Japan. Vi värderar säkerhetssituationen timme för timme när vi kan flyga in medarbetare igen. SVT har beslutat att flyga ut sina reportrar. Expressen flög in ytterligare ett team. Olika redaktioner gör olika bedömningar i en situation där det är omöjligt att veta.

Det är ett personligt val att utsätta sig för de faror det innebär att rapportera från ett katastrofområde, inte ett uppdrag en arbetsgivare kan kräva. Icke desto mindre har jag som arbetsgivare ett ansvar för medarbetare som rapporterar från högriskområden. Det är en svår balansgång. Å ena sidan vill vi producera så bra, närvarande journalistik som möjligt. Å andra sidan måste jag sätta säkerheten för mina medarbetare i första rummet.

Varför är närvaro viktigt?

Ska vi vara ärliga är det mycket lite av unik, nyhetsbärande information som svenska journalister förmår ta fram i Japan. Det beror inte på att Sverige har dåliga journalister. Tvärtom. Men Sverige är ett litet land. Vid stora världshändelser märks det. Det är de stora internationella medierna med byråer, korrespondenter, helikoptrar, assistenter, satellitlänkar och säkerhetskonsulter som är navet i nyheterna. Inte minst blir det tydligt när logistiken blir så svår som i Japan just nu. Det är alltså inte för att inhämta nyhetsbärande fakta som närvaro är viktigt. Ändå är det viktigt att vara på plats.

Det handlar om hur vi skildrar katastrofen. Att beröra, engagera och göra begripligt är de svenska journalisternas viktigaste uppdrag på plats i Japan. Det finns många sätt att göra det på. Tittar jag över de svenska rikstidningarna i dag hittar jag några bra exempel. Axplock i det lilla från den stora japanska katastrofen:

• Torbjörn Peterssons reportage i Dagens Nyheter med en fin anekdot hur de fick hjälp med bensin. Den säger utan överord mycket om hur japanerna tar sig an katastrofen.

• Mats Larssons personliga text om att anlända till Tokyo i Expressen.

• Bo Gunnarssons initierade text i Aftonbladet om japanske kejsarens unika tv-tal.

• SvD kulturs text av författarinnan Yoko Tawada om hur hon redan som barn lärde sig lugn inför naturkatastrofer. Att bemöta kaos med lugn. Hon skriver om hur hon mailar sin far för att ta reda på om allt är okej med familjen eftersom telefonerna inte fungerar. 

”Min far svarade genast att pendeltågen skulle fungera igen imorgon och att han då skulle kunna åka till antikvariatet för att skaffa mig den där boken.”

• Aftonbladets skype-chatt med Simon och hans höggravida flickvän Yoshi direkt från Tokyo har en liknande kvalitet. Läsarnas frågor skapar närhet, Simon och Yoshis svar gör situationen konkret. Svårigheterna att förflytta sig höggravid, vattnet som ännu går att dricka, vilken mat som ännu inte är slut.

Koncentration på vardagliga saker, det mänskliga och det som kommer nära. De stora meningarna skriver sig själva. Den viktiga faktan kommer hem ändå. Den insikten leder de bästa av de skickliga journalister vars drivkraft det är att få vara på de platser på jorden där livet uppenbarar sig i sina mest extrema former.

När de lyckas gör de världen mer begriplig och visar skillnaden mellan ett engagerande reportage och ett nyhetstelegram. När de misslyckas blir det texter fulla av onödiga adjektiv istället för iakttagelser. Vi här hemma har anledning att buga och bocka för att de utsätter sig och försöker.

Så här såg det ut när Aftonbladets reporter Micke Stengård ledde en Skypechatt Live mellan Aftonbladets läsare och Simon och Yoshi i Japan.

Ögonblicksbild på vad Aftonbladets centralredaktion producerar just nu. Det är en skärmdump från sajten klockan 15.24:

• Vi toppar med breaking news om ett nytt skalv 12 mil utanför Tokyo.

• Bredvid hittar du en tv-livestream från den engelskspråkiga japanska kanalen NHK.

• Alldeledes under hittar du pågående Debatt Live där Aftonbladets debattchef Karin Magnusson leder en chatt-diskussion med våra läsare och Marie Söderberg, chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan.

• Till vänster om Debatt Live hittar du en faksimil på printutgåvans förstasida i dag. Vi låter förstasidan helt domineras av den nya explosionen i kärnkraftverket Fukushima.

Om några minuter kopplar vi upp läsarna live via en Skype-chatt med vårt team på plats i Japan, reportern Andreas Victorzon och fotograf Urban Andersson.

Andreas Victorzon Skype-chattar med läsarna från katastrofens Japan.

• Klockan 16.00 upplåter vi plats till kärnkraftsdebatt som nu flyter upp i spåren av katastrofen i Japan. Förespråkaren Gunnar Hökmark (m) debatterar live med motståndaren Yvonne Ruwaida (mp).

• I ledningen diskuterar vi nu säkerhetssituationen för våra utsända Andreas Victorzon och Urban Andersson.

• Bakom mig sorlar det från delar av nyhetsledningen som jobbar med nya moment i papperstidningen som ska lanseras inom kort.

Det är normal verksamhet för oss i skarpt nyhetsläge som nu råder från Japan. Det självklara slår mig. Vilken oerhörd skillnad det är på hur vi arbetar med tidningen i dag jämfört med för bara några år sedan. Det är en utveckling som i huvudsak drivs av teknikutveckling och hur ni läsare vill läsa Aftonbladet. En spännande utveckling som gett oss fler läsare än någonsin i historien och gör vår redaktion till en fantastisk plats för den som vill uppleva dynamiken i dagstidningens utveckling denna vår.

De dramatiska världshändelserna gjorde att Aftonbladet åter satte en rad historiska läsarrekord förra veckan. Vi tackar för förtroendet och lovar att fortsätta utveckla oss. Aftonbladet i siffror:

• Under förra veckan hade Aftonbladet totalt 6 077 672 unika webbläsare.

• Aftonbladet TV slog också rekord. 2 184 491 unika webbläsare förra veckan.

• Mobilsajten nådde åter över 700 000 unika webbläsare i förra veckan.

• De senaste räckviddssiffrorna för papperstidningen för februari är 1 021 159 läsare.

För två år sedan var de 153. Förra året 168. Vi lovade att fortsätta räkna och berätta om dem – kvinnorna som dödas av en man de har älskat och litat på.

Med start i dag publicerar vi vår nya granskning av mäns dödliga våld mot kvinnor. I dag  på kvinnodagen kan vi avslöja att 181 svenska kvinnor dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000.

Läs Kerstin Weigls och Kristina Edbloms granskning om kvinnormorden som samhället inte förmår stoppa och fortfarande behandlas som ”familjetragedier”.

Hur länge måste vi fortsätta denna räkning och dessa berättelser?

Var med och diskutera.

I dag klockan 15.00 på Debatt Live med debattchefen Karin Magnusson på aftonbladet.se.

På torsdag klockan 22.00 i ”Debatt” på SVT 1, då programledaren Belinda Olsson tar upp det dödliga kvinnovåldet.

Aftonbladet kommer att fortsätta denna granskning.

Aftonbladet tar ytterligare ett steg i vår strävan att varje dag vara Sveriges mest engagerande nyhetskälla och mötesplats för alla som gillar att vara uppdaterade.

Vi satsar nu ytterligare på debatt och på din medverkan som läsare. Varje dag klockan 15.00 kommer vi att toppa sajten med dagens hetaste ämne och bjuda in dig till samtal och debatt. Vi kallar det Debatt Live.

I går var det succépremiär med fantastiskt engagemang i diskussionen med TV-kocken Erik Videgård efter hans berörande artikel om sin strupcancer och bemötandet han fått av försäkringskassan. I dag går vi vidare med debatt om ett av Aftonbladets kärnämnen: våldet mot kvinnor. Det är sedan år 2000 nu 181 kvinnor  i Sverige som dödats av män de en gång älskat. Hur länge måste vi fortsätta med denna räkning och dessa berättelser? Var med och debattera i dag.

Livedebatterna leds av vår debattchef Karin Magnusson. Hon följer nyhetsflödet och ser vilka frågor som engagerar er mest i olika debatt- och kommentarsforum under förmiddagen. Därefter tar hon beslut om vilken fråga som ska avhandlas i debatt live klockan 15.00.

Det blir ett interaktivt format där du som läsare bjuds in för att kommentera och chatta med experter kring frågan. Ibland kommer vi göra det i form av direktsänd tv där du möter gäster och våra profiler. Också det interaktivt naturligtvis, så att du kan ställa frågor och kommentera diskussionen.

Som ett led i vårt fokus på debatt har vi också flyttat fram våra debattsidor och gett mer och tydligare utrymme för läsarmedverkan i papperstidningen.

Debattsidorna kommer från och med i dag direkt efter kultursidorna framme i tidningen. Vi har aldrig varit riktigt nöjda med den lite obestämda placeringen av debattsidorna i tidningen hittills. Nu blir det tydligt var man hittar dem.

Det är en vanlig svensk tidningstradition att lägga opinionsmaterial såsom ledare och debattsidor längst fram i tidningen. Samtliga fyra Stockholmstidningar gör det numer och många andra region- och lokaltidningar likaså.

I andra länder är det vanligt att nyheterna börjar direkt efter förstasidan på sidan två och att opinionsmaterialet kommer efter nyhetsblocket.

Jag kan tycka att det är ett mer naturligt tempofall i en tidning. I teorin. Men blott Sverige svenska tidningar har och också för mig känns redigeringen med opinionsmaterial först mer naturlig.

Men vanans makt är stark och inte helt förutsägbar vad gäller tidningsläsning. Därför har vi under en period testat den nya placeringen i några editioner av tidningen och bett om läsarnas synpunkter. Era reaktioner har stärkt oss i uppfattningen att Aftonbladet blir bättre redigerad med debattsidorna på en tydlig plats före nyheterna.

Detta är ett första steg. Vi har ytterligare idéer om att utveckla kontakten och debatten med er läsare som vi utvecklar just nu. Välkommen till Debatt Live!

Deltog i SVT:s Agenda i går kväll i en diskussion med riksdagsman Björn Söder (SD). Det blev tyvärr en alltför hätsk debatt för att något vettigt skulle komma ut av den. Orsaken till det bör dessvärre tillskrivas mitt och Björn Söders temperament, inte Agendas professionella programledning.

Frågan gällde en anmälan om sexbrott i Husbybadet och varför Björn Söder länkat till en grovt felaktig artikel om händelsen på en högerextrem sajt. Sverigedemokraten Björn Söder spred med länken uppgifter om att detta handlade om en brutal gängvåldtäkt. Någon sådan har inte ägt rum varken enligt anmälarnas beskrivning, eller polisen. Den enda som visste att berätta att sextrakasserierna i själva verket var en gängvåldtäkt är den högerextrema sajten Fria Tider. Påståendet publicerades där helt utan källhänvisning.

Ingen av oss vill förringa händelsen. Misstankarna om sexuellt ofredande är allvarliga nog. Frågan kokar således ner till varför en ledamot av Sveriges riksdag vill skapa opinion i fallet på uppenbart felaktiga fakta från en sajt i den högerextrema undervegetationen.

Jag upplevde att jag hade svårt att få fram min poäng i diskussionen. Så här kommer den igen:

Varför är Björn Söder så engagerad i just detta fall? Så engagerad att han till och med är redo att använda sin makt som riksdagsman för att sprida lögner?

Jag hävdar att Söders intresse för Husbyfallet enbart handlar om att de misstänkta är flyktingar (ensamkommande flyktingbarn). Björn Söder är en politiker som brinner för att bevisa att invandrare begår brott eftersom de har annan etnisk bakgrund än svensk.

Jag frågade Björn Söder i sändningen om han hade en aning om hur många fall av sexuella trakasserier som anmäldes år 2010. Han hade ingen aning, eller kunde i vart fall inte svara. Sexuella trakasserier är tyvärr mycket vanligt. År 2010 kom det in cirka 17 000 anmälningar. Badhus är vanliga ställen där dessa brott förekommer. Detta var skälet till att Aftonbladet inte uppmärksammat just detta fall. Fallet i Husby var kort sagt ett fall i en lång rad anmälningar. Därför skrev vi inte inledningsvis.

Den nyhetsvärderingen kan man alltid ha synpunkter på. Men Björn Söder söker inte svar om Aftonbladets nyhetsvärdering. Han söker annat. Björn Söder behöver inga svar för att vara säker på att skälet till att vi inte rapporterar är att vi är så förtjusta i det mångkulturella samhället att vi tystar ner brott som begås av invandrare.

Så är det inte. Aftonbladet skriver mycket om brott och dess orsaker. Om just sexuella trakasserier skrev Aftonbladet ett 40-tal gånger i fjol. Så sent som för ett par år sedan gjorde vi en hel serie om sexuella trakasserier på badhus. Husbybadet ingick i granskningen, då det var särskilt drabbat. Men att rapportera varje enskild anmälan låter sig kort sagt inte göras för den som också vill få plats med andra nyheter i tidningen.

Det faktum att människor med annan bakgrund än svensk är överrepresenterad i svensk brottsstatistik publicerar vi också med jämna mellanrum. Orsakerna till det debatteras då och då. Den vanligaste förklaringen är misslyckad integration och sociala problem. Däremot har vi aldrig funnit stöd för påståenden om att etnicitet i sig är en förklaring till sexualbrott. De som påstår det har undantagslöst en politisk agenda.

De 17 000 anmälningarna i fjol om sextrakasserier rymmer alla möjliga etniciteter och bakgrunder. Det finns kort sagt ingen gemensam etnisk nämnare bland de anmälda förövarna. Det är Björn Söder ointresserad av.

Han är i sin roll som riksdagsman för Sverigedemokraterna mer intresserad av att underblåsa en konspiration som säger att svenska medier tiger om att invandrare begår brott. Den uppfattningen är vida spridd i olika hatforum på nätet som knappast kan sägas ha faktakoll som sin ledstjärna.

Björn Söder anser att svenska medier borde sätta rubriker som ”Muslim våldtog 14-årig svensk flicka.” Han menar att det är en relevant beskrivning eftersom han på allvar förefaller tro att människor begår brott eftersom de är muslimer.

Jag är oklar över om riksdagsman Björn Söder verkligen tror så, eller om han bara söker makt genom att vädja till människors rädsla och fördomar. Om jag lyckats i debatten hade möjligen svaret på den frågan framkommit. Jag misslyckades dock och kan bara konstatera det vi redan visste: Fakta intresserar inte Björn Söder. Han är intresserad av känslor. Mer specifikt känslor som rymmer hat och rädsla mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet.

Det är beklämmande och obehagligt med makthavare i Sveriges högsta beslutande församling som argumenterar så. Det var min poäng.

PS.

I dag väcks åtal i Örebro mot Niklas Eliasson. Han misstänks för 17 sexbrott och våldtäkter mot 15 kvinnor. Det kan göra honom till den värsta serievåltäktsmannen i Sverige genom tiderna. Förundersökningen är ett mycket noggrant genomfört polisarbete. Jag kan rekommendera läsning av den för den som söker orsaker till varför människor begår sexbrott.

Björn Söder, som uppenbarligen har ett engagemang för sexualbrott, har inte sagt pip om detta fall. Vad tror ni det beror på?