Teamet samlades första gången måndagen den 4 april. Fyra reportrar, två fotografer, en webbredaktör, en sajtredaktör, två IT-utvecklare och en projektchef.

Uppdraget: granska skolan. Gör det i diskussion med läsare, lärare och elever och helt öppet på webben. Vi kallar det livegranskning.

Granskningens utgångspunkt var en fråga:

Vad har hänt med världens bästa skola?

Den skola som gjorde Sverige till ett föregångsland och nådde toppresultat i internationella mätningar. Världens mest jämlika land erbjöd en gång i tiden världens bästa skola. Det var ovanligt i världen. Där ger kontakter, klasstillhörighet, föräldrars utbildning och familjens ekonomi din livslott snarare än begåvning och ambition.

Världens bästa skola höll både internationell toppkvalitet och var jämlik. Vem som helst erbjöds en möjlighet att bli vem som helst. En amerikansk dröm, fast i verkligheten.

Vad har hänt med den skolan?

Vi rasar i kvalitet i internationella undersökningar, kommunaliseringen har gjort läraryrket till låglöneyrke och lågstatus och privatiseringen har urartat i klippekonomi med riskkapitalister som ägare av svenska skolor.

I dag slås nästan 14 000 elever ut innan gymnasiet. I många skolor får inte ens hälften godkänt i alla ämnen.

Ja, det var en journalistisk sammanfattning. Relevant, vinklad och negativ. Vi kallade först granskningen för ”Skolraset”. Reaktionerna blev starka från kämpande lärare som ville peka på allt positivt som sker i skolan. De startade som motreaktion till Aftonbladets skolgranskning twitternätverket ”Skollyftet” där de utbyter positiva exempel och erfarenheter. Ett konkret och bra resultat av ett journalistiskt arbete.

Men vi ville som sagt jobba på ett annat sätt den här gången. Vi lyssnade, backade och bytte namn på granskningen till ”Världens bästa skola?”

Det var en intressant övning för oss, att tvingas fråga oss själva om vår journalistiks avsikt verkligen var att trycka en negativ vinkel i halsen på alla som är engagerade i svenska skolans utveckling. Vi ville ifrån den granskande journalistikens traditionella hemlighetsmakeri och tvärsäkerhet till öppenhet och diskussion.

Öppenheten i skolgranskningen är ett ovant sätt för journalister att arbeta. Att omedelbart lägga ut researchmaterial för att få hjälp av läsarna och publicera online så fort vi har en nyhet kan låta självklart, men är det ännu inte på någon redaktion i Sverige. Vi har lärt oss massor av detta projekt som jag tror kan förändra Aftonbladets journalistik i en intressant och modern riktning.

Vi har i huvudsak använt fem verktyg för denna granskning:

• Öppet tipsarkiv. Här har både redaktionen och läsare laddat upp dokument, bilder och berättelser.

• Blogg. Alla inblandade i projektet har skrivit hur arbetet fortskrider och här diskuterat vinklar och nyheter med läsarna.

• Egen sajt. Här har vi publicerat nyheterna först och samlat det journalistiska resultatet av granskningen.

• Skollistan. Alla Sveriges grundskolor ligger nu här och uppkopplade till ett antal databaser som ger grundfakta. Listan är öppen för alla för att kunna betygssätta, kommentera och jämföra skolorna.

• Papperstidningen. Här har vi sammanfattat och publicerat sammanlagt 13 granskningar och avslöjanden från projektet.

I dag samlar vi oss för att berätta våra slutsatser av vår granskning i tre dagar. De kommer att leda till fortsatt debatt i Aftonbladet och förhoppningsvis i andra forum också.

Det är en slutpunkt för denna fas i projektet ”Världens bästa skola?”. Men vi är redan igång med fortsättningen. Den skollista vi börjat bygga tillsammans med läsarna kommer nu att leva vidare. Till att börja med kommer vi att komplettera den med Sveriges alla gymnasieskolor. Vår ambition är att i höst tillsammans med våra läsare skapa Sveriges bästa tjänst som hjälper dig och dina barn att utvärdera er skola och välja skola.

Hittills har vi gjort följande granskningar och avslöjanden:

AVSLÖJANDE #1 Miljardären som äger din skola.

AVSLÖJANDE #2 Skatteparadis bakom friskolor.

GRANSKNING #3 Matsalen räcker inte längre till i flera skolor.

AVSLÖJANDE #4 Klipparna som styr friskolorna.

AVSLÖJANDE #5 Upproren sprids över hela landet.

AVSLÖJANDE #6 Brottslingar driver skolor.

GRANSKNING #7 Lärarna i uppror.

AVSLÖJANDE #8 Friskolechefen drog av vin och lyxresor.

GRANSKNING #9 Chefer: Vad gör ni för att höja lönen?

GRANSKNING #10: De tvingas välja bort sin kommunala skola.

AVSLÖJANDE #11: SVT-läraren Stavros Louca från 9A anklagas för fusk.

GRANSKNING #12: Så skyndar det fria valet på segregeringen av skolan.

AVSLÖJANDE #13: Här firar friskolejätten Academedia sin vinst.