På torsdag lanserar Aftonbladet en ny tidning. Det låter dramatiskt, men kommer inte att uppfattas så om vi lyckas. Över tid hoppas vi att du hittar mer att läsa och känner att tidningen blivit gladare och ljusare – utan att ha tappat kvällstidningens kraft.

Aftonbladets temperament och tilltal syns bäst i hur vi redigerar papperstidningen. Det är en levande konstform som utvecklas lite varje dag. Om du tar fram en fem år gammal kvällstidning ska du se skillnad och tänka att du aldrig märkte när den gjordes om. Det är dock ingen ursäkt för att inte ha en tydlig grafisk identitet i tidningen och jobba med nya moment som tydliggör och visualiserar vår journalistik.

Inför denna uppdatering av tidningen jobbade vi grundligt och gick igenom vad våra målgrupper säger till oss. En klar bild över vad våra viktigaste målgrupper har gemensamt växte fram om hur framtidens kvällstidning bör vara:

• En bra mix av nyheter. Aftonbladet ska skriva om högt och lågt med samma goda humör och allvar när så krävs.

• Förklaring och sammanhang är viktigt. Att avslöja och på ett kärnfullt sätt förklara vad de stora nyheterna egentligen handlar om är god kvällstidningsjournalistik.

• Kvällstidningen ska erbjuda avkoppling och en skön stund. Skvaller och skratt är goda ingredienser i Aftonbladet.

• Berätta om människorna bakom nyheterna. Ta läsaren nära så att det berör och väcker engagemang.

• Ta ställning mot missförhållanden och orättvisor. Aftonbladet ska ha hjärta, väcka känslor och skapa debatt.

• Sport, Nöje och Nyheter är fortsatt kvällstidningens fundament.

Detta har lett oss i omgörningen av tidningen. Dagliga Sportbladet och Nöjesbladet på fredagar är självklart kvar. Huvudfokus för denna omgörning har varit nyhetsdelen.

Sedan oktober i fjol har några av de bästa kvällstidningsmakarna jag vet jobbat igenom Aftonbladet för att förnya tidningen. Projektledare har varit Niklas Silow. Hans team en mix av erfarenhet och nytänkande: Marica Finnsiö, Nicke Franchell, Martin Hedström, Kristina Forsgren och Anna Otto.

De fick några ingångsvärden:

• Vårt dagliga löfte till våra läsare är att vara Sveriges mest engagerande nyhetskälla.

• 1,5 miljon svenskar köper Aftonbladet varje vecka. Uppdraget är inte att hitta nya läsare till tidningen, Aftonbladet har en kraftfull tillväxt av läsare digitalt. Målet är en tidning som våra trogna läsare vill köpa oftare.

• Print är premium och kryper upp i åldrarna. Genomsnittsläsaren av Aftonbladet i print är i dag 46 år. Det måste märkas i tidningen. Vi har de unga läsarna hos oss på andra plattformar. De som är unga i dag förknippar nyheter med snabbhet, delning och interaktion, inte papper. Det betyder kanske inte att de inte kommer att läsa papperstidningar, men det är en senare fråga. Nu fokuserar vi på 40 plus i print. Människor mitt i livet som tänker och konsumerar som om de vore tio år yngre än sin bilogiska ålder och tänker försöka hänga kvar på jorden i 50 år till.

Ungefär så. Plus en del invärden av mer teknisk karaktär som pappersbudget, innehållsflöden mellan online och print och uppbyggnaden av Sveriges modernaste redaktionella organisation som jag inte behöver trötta er med här.

Projektet startade, tog inspiration av olika grupper av medarbetare på tidningen. På Aftonbladet riggar vi normalt projekt med avstämningar mot en styrgrupp, referensgrupper med olika kompetenser från huset och utanför huset som ger in sina synpunkter. Idéer prövas, utmanas, stärks eller knäcks.

Dörren stod öppen till teamet under hela processen. Och veckan före jul levererade teamet de första provtrycken. Sedan dess har det skruvats, organiserats en ny redigeringsdesk och byggts mallar. På torsdag är vi redo att gå live. Så vad kom vi fram till? Här bjuckar jag på en tjuvkik på lite dummys med lite kommentarer

Före till vänster. Nya tidningen till höger.

 

 • Rubrikernas tid är tillbaka! Under en tid har det varit en trend att jobba med extrema grader i rubriker, eller som här till vänster, med versala rubriker på negativplattor. Resultatet är svårläst, eller mycket få ord. Det blir mer av utrop, eller överskrifter. De stora graderna gör att det blir en grafisk effekt som ser snygg och effektfull ut. Men i längden distanserar den läsaren från innehållet och devalverar blixtsnabbt kraften i rubrikerna. Vi kommer nu att jobba med mindre grad, men större tyngd i rubrikernas typsnitt för att hitta ord och formuleringar som för nära och griper tag. Kontrasterna ska öka, svarta plattor och rubriker i bilder åker ut. Grafik och tydliga tillägg ska istället locka ögat in i sidan.

Jämför sidorna ovan. Det är exakt samma material. Kraften är kvar. Men intrycket ljusare och tydligare. Grafiken stör inte bilden utan hjälper läsaren förstå sammanhanget.

En klassiker är tillbaka.

 

• Folk i Farten tillbaka! Kolumnisterna får åter kolumner. Vi går ifrån de liggande kolumnerna på halvsida som är vanliga i brittiska tidningar. Bredvid lägger vi en riktig Aftonbladet klassiker: Folk i Farten. Det är små nyheter om kända personer från såväl politikens, musiken, mediernas, teaterns, filmens som näringslivets värld. En sida som räcker längre. Flera sådana här mindre nya moment är planerade i nya tidningen.

Nyhetsfeature får ny härlig form och innehåll

 

• En egen ö i tidningen – varje dag!Aftonbladet har en stolt historia av att kombinera nyhetsjournalistiken med en featurejournalistik som fångar upp trender och jobbar mycket med igenkänning, relation och identifikation. En journalistik som på 80- och 90-talen utmanade grabbigheten i kvällstidningen och attraherade kvinnliga läsare. På den tiden hette till och med en avdelning i tidningen Kvinna. Ett mindre tänkbart namn i dag. Men journalistiken var lysande och vi fortsätter att utveckla den. Varje dag har sin egen färgkod och sidorna utstrålar en härlig, positiv känsla. På vardagar heter avdelningar:

Måndag/Hälsa. Tisdag/Relation. Onsdag/Familj. Torsdag/Wendela. Fredag/Köket.

Vinjetterna talar för sig själv utom möjligen Wendela. Det är en avdelning vi jobbar vidare med för att plocka upp snackisar med kvinnlig vinkel på nätet och bygga ut dem till pappersjournalistik. Namnet är efter Wendela Hebbe som kom till Aftonbladet som Sveriges först kvinnliga journalist och införde socialreportaget i svensk press.  Kärlek på jobbet uppstod mellan Wendela och Aftonbladets grundare Lars-Johan Hierta och de blev ett par. Sannolikt Aftonbladets första. (Sedan dess har det blivit några fler, men det är en annan historia…)

Lördagar, med trend, inspiration och böcker!

 

• Lördag är livsstil, inspiration och avkoppling! Lördagarna fokuserar med samma manér på livsstil och trend. Här hittar du också Aftonbladets populära boksidor med författarintervjuer och boktips av Ingalill Mosander och våra inspirerande resesidor. Två folkkära, beresta och belevade Aftonbladetlegendarer turas om att skriva kolumner på lördagarna: Staffan Heimersson och Herman Lindqvist.

Söndagar är avkopplande läsning, kunniga och underhållande röster.

 

• Söndag är fördjupning, avkopplande läsning och skön tillbakablick!På söndagarna hittar du fördjupning, läsning och skön tillbakablick på veckan som gått. Två av Aftonbladet mest engagerande och kunniga röster turas om med kolumnerna: Lena Mellin och Jan Guillou.

Ja, det var några exempel på hur det kommer att se ut i framtiden när Aftonbladet griper in. Jag skulle kunna hålla på lika länge till här i bloggen. Men jag tror ni fattat:

Aftonbladet behövs – om sanningen ska fram.