Jag är inte så social i sociala medier. Jag läser mycket. Jag följer twitter vid stora nyhetsstorys, och kring frågor som intresserar mig av yrkesskäl, men jag har i stort sett slutat att läsa facebook och jag bidrar med mycket litet.

Orsaken är att det just nu tråkar ut mig lite, tror jag. Genom twitter får jag i och för sig hjälp till bra innehåll vid nyhetsstories och till annan intressant läsning av kollegor och kompisar. Det är bra.  Men att som tidsfördriv surfa sociala medier suger in mig som ett tv-spel och jag kan känna mig lika underhållen och tom efteråt som efter ett par timmar tv-spel.

Jag har kort sagt professionaliserat mitt läsande av sociala medier genom att snäva av det och använda enkla sorteringar. Det är ingen stor sak. Kanske ändrar jag mig igen. Men just nu är jag trött på att surfa genom textmassor om vilka sköna pajsare vi alla försöker framställa oss som i sociala medier.

Jag tror fortfarande stenhårt på hur journalistiken kan utvecklas i samtal med läsarna via sociala medier. Att det idag är kommersiellt viktigt att sprida sig viralt tror jag inte längre någon ifrågasätter.

Just nu är Aftonbladets öppna granskning av polisen ett utmärkt exempel på hur journalistiken berikas och blir bättre av samtal mellan reportrar, läsare och andra berörda. Kolla in det här.

Om jag nu uppträder asocialt i sociala medier så vore det dumt att låta det gå ut över samtalet med Aftonbladets läsare om utgivarfrågor. Jag har därför numer en fast tid där jag chattar med läsarna. Det är fredagar 15.30. Vi har kört tre fredagar hittills. Det har varit kul och högt engagemang med många tusen inne i chattrummet samtidigt.

Här är läsarsamtalen fredag #1, fredag #2 och fredag #3.

Syns på fredag 15.30 – om du känner för det.