Söndagskolumn #7
avSÖNDAG 1 april 2012.
Försvarsminister Sten Tolgfors lämnade självklart sin post som en följd av Dagens Ekos avslöjande om Saudiaffären. Aftonbladet avslöjade dagen före hans avgång ett möte som aktivt mörkats för att få det att se ut som att försvarsdepartementet inte var informerat. Den som anser att publiciteten kring detta är ett orättfärdigt mediedrev är förvirrad bortom gränsen för intellektuell redbarhet.
Ändå följde Sten Tolgfors avgång samma mönster och retorik som tidigare arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin. Det var egentligen inget i sak som orsakat avgången. Det var ett mediedrev som han inte längre tänkte utsätta sina barn för.
Det är känslor all over the place när moderata ministrar avgår. Jag kan inte låta bli att tänka på en scen ur filmen Järnladyn om Margret Thatcher när hon uppgivet på ålderns höst kommenterar hur hon tycker att nutiden spårat ur:
”Känslor, känslor, känslor. Vad hände med tankar och idéer?”
Får man i all välmening föreslå moderata ministrar inför eventuella framtida avgångar att på djupet tänka igenom sin brittiska förebilds kärva, men korrekta, spaning. Det är ingen som tror att ministrar inte är människor med känslor, fel och brister. Men det är faktiskt så att ledarskap ibland kräver kontroll av känslor och ännu oftare att avstå ifrån att söka medkänsla. Det är inget kallt, eller omänskligt med det. Det är ett jobb.
Jag vet att följande tal inte är möjligt i dessa tider. Men om det vore det. Hur skulle det här… kännas:
”Sveriges vapenindustri är kontroversiell och komplicerad. Kontroversiell för att det i grunden är moraliskt tveksamt att tjäna pengar på att tillverka maskiner som ska användas till att döda människor. Komplicerad för att vi i Sverige sagt att vi bara ska exportera vapen till demokratiskt acceptabla länder.
Jag står för en politik som säger att detta ändå är möjligt att kombinera.
Det är mitt uppdrag som försvarsminister att säkerställa att Sverige klarar denna balans. De uppgifter som nu publicerats visar allvarliga brister i hur jag utövat detta uppdrag.
Försvarsavtalet med Saudiarabien slöts förvisso av en socialdemokratisk regering. Jag borde ha rivit upp det. Saudiarabien är mycket uppenbart en regim vi inte ska ha vapenaffärer med.
Det visar sig nu att detta avtal skulle verkställs via ett bulvanföretag skapat av Totalförsvarets forsknignsinstitut (FOI), finansierat av pengar via svenska militära underättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).
Det är en oacceptabel ordning. Det är mitt ansvar att så ändå skett. Jag tar konsekvensen av detta och avgår. Jag tänker fortsätta att ta ansvar genom att medverka till de utredningar som nu startar.”