Pressombudsmannen Ola Sigvardsson skrev en debattartikel i Medievärlden där han ifrågasatte en bildpublicering som gjordes av bland andra TV3:s Efterlyst, Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.

Han ifrågasatte bildpubliceringen av en efterlyst brottsling.
Ola Sigvardsson startade med artikeln en viktig diskussion om pressetik. Jag håller själv inte med Ola Sigvardsson om hans slutsatser och skrev en kolumn om det i söndags.
Så långt var det en diskussion om sakfrågan. Ett svar på ett välkommet initiativ av Pressombudsmannen att diskutera svåra utgivarfrågor kring aktuella fall.

Mörkerkrafter som vill allt annat än öppen debatt och diskussion försöker nu stjäla frågan.
Som ett resultat av Ola Sigvardssons artikel blev han i helgen utsatt för ett hot. En högerextrem, nationalistisk grupp har tagit på sig hotet.

De hade sprejat tågspår på gatan utanför hans bostad, lagt en bild på den misstänkte och stänkt ned platsen med djurblod, eller liknande röd vätska.

Med detta hot försöker de sprida en konspirationsteori som säger att media inte publicerar bilder på brottslingar om de har utländsk bakgrund. Konspirationen är en byggsten i den hatiska världsbild som nationalistiska krafter försöker måla upp kring det uppenbara faktum att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
Kring detta hot mot Pressombudsmannen är det viktigt att konstatera hur dessa hatares tryne ser ut i verkligheten.
Under tomma paroller om att de minsann törs säga politiskt inkorrekta sanningar försöker de i verkligheten skrämma det fria ordet till tystnad.

Flera sajter byggs upp utanför pressetiken kring sådana paroller. Sajter som varken förmår tänka eller känna kring medmänniskor som på det ena eller andra sättet kan definieras ut från begreppet etnisk svensk.

Publikationerna drivs inte av öppna ansvariga utgivare, utan av anonyma, oansvariga utgivare. De drivs inte heller av något uppenbart allmänintresse, utan av ett uppenbart politiskt intresse av att medvetet och konsekvent förringa människovärdet för invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet.

Det är en väg som leder in i ett mörker som borde vara väl känt och fruktat av varje människa som lever i Europa.
Kring det skulle vi kunna ha en viktig debatt med dessa spridare av hatisk propaganda. Men de vågar inte stå för sina åsikter. Vågar inte ta ansvar för sina ord. Vågar inte ansluta sig till det pressetiska system som Ola Sigvardsson företräder.

De väljer istället den lättare och fegare vägen att anonymt stänka djurblod utanför hans hem.
Beteendet är lika oacceptabelt som ynkryggigt.

RÄTTELSE:
Spåren, blodfläckarna och bilden utanför Pressombudsmannens bostad var resultatet av en öppen demonstration av en högerextrem organisation.  Rätt ska vara rätt. Jag visste inte detta när jag kommenterade hotet mot Pressombudsmannen. Kritiken mot denna organisations anonymitet faller därför.
Polisen utreder dock händelsen som olaga hot.
Och kritiken mot anonyma hatsajter som förringar människovärdet hos vissa grupper och sprider samma konspirationsteorier om medias ”vitpixling” kvarstår.