SÖNDAG 17 mars 2013.

Aftonbladet publicerade i veckan uppgifter om Carl Bildts kontakter med USA under regeringsbildningen 1976.
Carl Bildt svarade med att kräva en förklaring av Aftonbladet samt att understryka att ”sätta dit Carl Bildt inte är något för nybörjare”.
Det var lite otippat. Kanske inte att han pratar om sig själv i tredje person, men att han behöver en förklaring av journalistik hade jag inte kunnat ana. Utrikesministern själv är ju trots allt ingen nybörjare. Men för all del, Carl, här är förklaringen:
Journalistik fungerar på det sättet att vi gräver fram uppgifter och publicerar dem om vi finner dem sanna och relevanta.

Det är inte så att vi publicerar uppgifter för att sätta dit någon. Om uppgifterna är komprometterande för en makthavare kan en ovan läsare av journalistik möjligen få det intrycket, men så är det alltså inte.

Istället är framtagandet och publicerandet av dessa uppgifter en del av något som kallas kritisk granskning. Det har kommit att bli en vital del i västerländska demokratier.
Det är inte ovanligt att de som blir föremål för denna kritiska granskning hyllar principen, men säger att just denna granskning saknar relevans, eller påstår att det är ett drev som drivs utifrån det ena eller andra intresset.
Så ser den övergripande förklaringen ut. Om du har frågor på den är du välkommen att ringa mig.

Kanske ska du också ta ett samtal med din politikerkollega Håkan Juholt. Även om ni inte delar politik förefaller ni ha likartad syn på Aftonbladet. Vår granskning av hans bostadsersättning och senare hans förmåga att säga en sak och mena en annan, hävdade han var så tokig att den skulle ta plats i presshistorien och att forskare måste reda ut Aftonbladets agerande.
Du var själv inne på samma linje när du kallade detta en ”jätteanka” som skulle gå till ”den lilla presshistorien”. Håkan Juholt verkade sikta på den stora presshistorien, men det kan ju bara vara fråga om en gradskillnad.

Nu till förklaringen av just denna sak. Aftonbladet fick tillgång till amerikanska diplomatrapporter som visade att du fört samtal med USA:s sändebud Ronald E Woods den 1 oktober 1976. Enligt dokumenten har informationen vidarebefordrats till amerikanska ambassaden som i sin tur förmedlat dem till CIA.

Innehållet i rapporterna rör regeringsförhandlingarna och kärnkraftsfrågan. Källan till dessa rapporter är Wikileaks, i dag en urspårad organisation. Kan denna organisation ha ett syfte som är att smutskasta Sveriges utrikesminister? Kanske. Därför var det viktigt för Aftonbladet att säkra sanningshalten i dokumenten. Det är dock ingen ovanlig situation att källor har ett syfte med att läcka uppgifter. Det behöver i sig inte betyda att de inte är sanna och relevanta.

I detta fall spårade Aftonbladets reporter upp Ronald E Woods och intervjuade honom. Han bekräftade samtalen med Carl Bildt och att han sänt innehållet i dem vidare.

Vi kan således på goda grunder anta att grunduppgifterna är sanna. Samtalet har ägt rum, uppgifterna från dem sändes vidare till amerikansk underrättelsetjänst.
Är detta relevant? Mot relevansen talar att det är mycket länge sedan och att det är svårt att bedöma allvaret i uppgifterna, för relevansen talar att det rör ett agerande av Sveriges nuvarande utrikesminister och att samtalen rör uppgifter i hemliga svenska regeringsförhandlingar.

Avgörande för min bedömning som utgivare av relevansen var att dåvarande partiledarna Torbjörn Fälldin (c) och Per Ahlmark (fp) i nya intervjuer med vår reporter bekräftar att förhandlingarna var slutna och att ingen hade godkänt något informationsutbyte med USA via Carl Bildt.

Det hela kokar alltså ner till en fråga om var Carl Bildts lojalitet låg just dessa dagar.
Kring detta finns relevanta frågor att ställa till utrikesministern.

Dessa frågor har du Carl, besvarat med förakt och arrogans gentemot mina medarbetare. På ett manér som kommit att bli typiskt för dig, avfärdar du vår publicering med förvisso underhållande, men högfärdig retorik om en smutskastningskampanj, märker ord och hänger upp dig på teknikaliteter för att undvika själva sakfrågan.
Det är en tråkig stil som jag gärna skulle få en förklaring på.

Om du har frågor på denna del hälsar jag dig härmed välkommen till vår nya tv-studio på Aftonbladet.
Där kan vi diskutera saken ytterligare och låta publiken ta del av diskussionen.

PS.
Jag är ingen nybörjare.