SÖNDAG 15 september 2013.

Hej Kungen,

Jag tackar för inbjudan till ceremonin i Konserthuset för att fira dina 40 år på tronen i går kväll. Av privata skäl kunde jag inte komma, men jag tolkar inbjudan som en signal om att Aftonbladet och Bernadotterna står på mer vänligt sinnad fot med varandra än vad vi gjort historiskt.
Jag inbillar mig inte att Kungen plötsligt börjat gilla Aftonbladet. Det vore förmätet och ett större antal av våra tre miljoner dagliga läsare tycker nog att det är en god ordning att Aftonbladet utför sitt kritiskt granskande uppdrag gentemot kungamakten och berättar saker om hovet som Kungen inte alls vill läsa.
Men visst, det finns också ett stort antal läsare som i huvudsak tycker att vi bär oss illa åt när vi publicerar saker som inte faller Kungen på läppen.

Men låt oss så här på din 40-årsdag på tronen se tillbaka på vår relation historiskt. Det är ingen överdrift att säga att Aftonbladet och Bernadotterna kom av på fel fot från start.

Utanför mitt arbetsrum har jag en pampig byst av Lars Johan Hierta som startade Aftonbladet 1830. Vid den tiden var din familj alldeles nyanländ till Sverige. Din förfader Jean Baptiste Bernadotte adopterades i vuxen ålder av Karl XIII då hans biologiska son Karl Adolf hastigt omkommit. Jean Baptiste gavs vid adoptionen det svenska namnet Karl Johan och regerade Sverige som Karl XIV Johan från 1818.

Aftonbladet startades av liberalen och entreprenören Lars Johan Hierta 12 år senare med devisen:
”För ett folkligt statsskick och ett fritt ord.”

Och visst, han var inte nådig i sitt raljerande över monarkin och hur befängt han ansåg det var att ämbetet som statschef går i arv.
Din förfader Karl Johan gav inte mycket för det fria ordet. Han använde helt enkelt sin indragningsmakt och förbjöd Aftonbladet att komma ut.
Lars Johan Hierta började nu bygga in kreativiteten i Aftonbladets väggar och tänkte hur han skulle komma förbi förbudet att ge ut Aftonbladet. Hans lösning var enkel och genial.

Han gav helt enkelt ut en ny tidning som han kallade Det andra Aftonbladet. Också den under devisen:
För ett folkligt statsskick och ett fritt ord.

Kungen drog omedelbart in Det andra Aftonbladet. Hierta behövde nu mindre betänketid för att starta Det tredje Aftonbladet med samma devis.
Efter ett tag prövade Kungen att byta taktik och gav det fria ordet en chans. Kungen startade sin egen tidning för att göra slut på tramset i Aftonbladet. Den hette Fäderneslandet och en snäll beskrivning är att den var Aftonbladet underlägsen i allt som handlar om tidningsmakeri.

Kungen utsåg Magnus Jacob Crusenstolpe till redaktör för att konkurrera med Hierta. Först gick det bra. Crusenstolpe skrev för kung och fosterland, såsom beställt. Läsningen var dock obetydligt högre än dagens kungliga Facebooksida och tidningen fick djupa ekonomiska problem.
Fäderneslandet lades ned och Crusenstolpe hamnade på gäldstugan. Och där, utblottad och eländig tänkte han om. Han övergick till den liberala oppositionen, blev kompis med Lars Johan Hierta på Aftonbladet och började skriva kritiskt mot monarkin.

Kungen rasade, för att tala tidningsspråk. Han var just i färd med att dra in i storleksordningen Det adertonde Aftonbladet, för övrigt också det en publikation som verkade för ett folkligt statsskick och ett fritt ord, och nu hade han också fått sin edsvurne Crusenstolpe emot sig.
Kungen gick hårdare fram än vad Kungen gör i dag mot misshagliga reportrar. Vi pratar inte någon sur kommentar på pressträff i skogen här. Nej, kungen fängslade helt enkelt Crusentstolpe för majestätsbrott.

Här skulle inte vändas några blad, det blev tre år på Vaxholms fästning för redaktören.

Folket på den tiden förefaller ha varit mer hetlevrade än dagens flagga-på-blompinne-viftande folk. Folkmassor samlades, upprörda över Kungens stingsliga behandling av Crusenstolpe och hyllade honom som en folkhjälte. Kravaller utbröt och enligt historikerna är detta ett av de ögonblick då Sverige varit närmast en revolution. Militären ingrep, skottlossning utbröt och två människor dödades.

Och när Lars Johan Hierta gav ut det 26:e Aftonbladet – ni kan gissa devisen – gav kungen upp.
Aftonbladet var grundat och Sverige hade därmed fått en pigg nyhetsförmedlare och vital röst i samhällsdebatten. Hierta var framsynt och utvecklade Aftonbladet såväl tekniskt som innehållsmässigt. Han anställde Sveriges första kvinnliga journalist som skrev om samhällets olycksbarn och de mest utsatta. Hon hette Wendela Hebbe och har än i dag en daglig avdelning i tidningen uppkallad efter sig.
En pigg praktikant vid namn Rudolf Wall lärde sig tidningsmakeri på Aftonbladet och kom efter lärlingstiden att starta en egen tidning som finns kvar ännu i dag och heter Dagens Nyheter.

Det har runnit en del vatten under broarna för såväl Aftonbladet som Bernadotterna sedan dess. Men båda är kvar som fenomen i den svenska vardagen.
Jag är övertygad om att Kungen haft dagar då han önskar indragninsmakten tillbaka vad avser Aftonbladet också i modern tid.
Men när Kungen nu firar 40 på tronen så formulerar jag min gratulation med stöd i den andra delen av Lars Johan Hiertas devis:
Vissa dagar måste man älska det fria ordet mer än andra dagar.