SÖNDAG 1 juni 2014.

Det är nu tre år sedan jag tillsammans med bildchefen Anne Kindahl och bildredaktören Bibbi Johansson gick ner i ett källarutrymme på Aftonbladet som jag aldrig hade varit i.
Där stod plåtskåp efter plåtskåp i långa rader med pappersbilder och glasplåtar. Nästan sex miljoner bilder från fotografiets barndom till 1990-talet då allt som fotograferades lagrades digitalt.
Det var Aftonbladets historiska bildarkiv.
Här fanns allt. Kungen som barn, Björn Borg som tonåring, Rolling Stones första besök i Stockholm, nazisten Herman Görings sjöflygplan i Stockholms skärgård, stora dramatiska nyhetshändelser jag glömt eller inte visste ägt rum och oändliga mängder av historiska gatubilder från svenska städer som omedelbart förflyttade sinnet in i förfluten tid.

Jag kunde gått i timmar där nere och bara upplevt hur den svenska historien blev levande och konkret.
Men det var inte därför vi var där. Vi stod inför en flytt.

Det fanns varken fysisk plats eller ekonomisk försvarbarhet att flytta det fysiska bildarkivet till Aftonbladets nya lokaler vid Kungsbron i centrala Stockholm.
Våra nya lokaler är på många sätt modernast tänkbara. Det värms upp från mänsklig kroppsvärme från Stockholms centralstation och hämtar kyla från närliggande Karlbergskanalen. Utrymmen för sex miljoner fysiska bilder saknades dock och där de nu stod skulle bli parkeringsplatser under nya Söderstadion, eller Tele2 arena.
På allvar hade förslaget därför framförts att arkivet skulle avskaffas. Antingen helt enkelt slängas, eller begravas i något bergrum med billig hyra i Norrland och på så vis i praktiken göras otillgängligt.

Det handlade nog inte om onda avsikter, snarare om en så långt uppskruvad ambition att vilja framåt in i det nya att känslan för unika historiska värden helt trängts undan.
Egentligen var det onödigt, men vi började mäta och räkna på hur mycket det historiska arkivet användes av våra redaktörer.
Också här slog känslomässiga argument igenom. En del ville förklara hur lite det användes, andra hur komplett ovärderligt det var de gånger arkivet användes.
Vi tänkte för litet och räknade för mycket. Vi försökte mäta ett nuvärde ur ett mycket begränsat perspektiv; redaktörernas dagliga användning av sex miljoner historiska bilder.

Det var ett smalt nutida ekonomiskt perspektiv. Det är å ena sidan nödvändigt att ha ett sådant för den som likt mig är ansvarig för driften av en mycket gammal svensk verksamhet som försöker klara en strukturomvandling.

Det är å andra sidan viktigt att vara medveten om ett sådant perspektivs brister. Risken är – för att citera Oscar Wilde – att du vet priset på allt, men värdet på ingenting.

Diskussionerna med Aftonbladets mångåriga fotograf och bildredaktör Bibbi Johansson om den historiska skatten i Aftonbladets källare var för mig ovärderliga för att inse den större bilden av vårt arkiv.
Bibbi ville starta ett mångårigt projekt för att digitalisera hela Aftonbladets bildskatt. Akut handlade det om att bara scanna alla bilder och texterna på baksidan av dem. Mer långsiktigt ville Bibbi förse samtliga bilder med metadata som skulle göra dem sökbara.
Det har i dag förflutit tre år. Bibbi har i olika omfattning satt arbetsvilliga pensionärer och studenter i arbete med att scanna och skriva in data.
I dag är samtliga bilder inlästa. Över 300 000 bilder är taggade med metadata och sökbara. Målet när allt är genomgånget är att ha omkring två miljoner historiska bilder försedda med data som gör dem sökbara.

Denna vecka har vi börjat glänta på denna skatt för våra läsare.
Det sker i begränsad skala till en början. Våra Plus-prenumeranter kommer att bjudas på historiska bildspel.

Det handlar om det svenska fenomenet Sommarkollo, Den stora smällen på Reimersholme, Astrid Lindgrens värld med unika bilder på våra folkkära barnskådespelare från inspelningarna av de odödliga filmerna och tv-serierna, bilder från hårdrockbandet Metallica allas besök och dramatiska historia i Sverige och bilder av de svenska frivilliga i norra Finland under krigsvintern 1939 till 1940.

Det är som sagt en liten glänta mot bildskatten, men en fin sådan. På sikt kommer vi att kunna öppna hela bildarkivet så att det blir sökbart för våra Plus-prenumeranter.
Ett av Sveriges äldsta och största historiska bildarkiv får så liv, istället för att ligga nedfruset i analog form under fysisk jord.