Startsida / Inlägg

Söndagskolumn #118. Om användare, människor och startade strömmar.

av Jan Helin

 SÖNDAG 9 november 2014.

Vad är värdet av journalistik?
Frågan plågar mediebranschen och det förs en diskussion om vad som händer i ett demokratiskt perspektiv när i stort sett alla redaktioner måste minska sina resurser.
De enda som verkar ha ett tydligt svar på frågan är användarna av journalistiken, alltså läsarna, tittarna och lyssnarna.

Aftonbladet nådde i september det högsta läsartalet någonsin i tidningens 184-åriga historia. Hela 3,4 miljoner läsare tog varje dag del av Aftonbladets journalistik.

Flera mediehus kan visa på samma utveckling, de får fler och fler läsare i fler och fler kanaler.
Så vari består journalistikens kris?
Ett enkelt, och ganska sant svar är att krisen består av affärsmodeller som går sönder när medier digitaliseras.
Det är inte journalistiken som blivit mindre populär. Den väcker fortfarande tanke och starka känslor. Det är affärsutvecklingen som inte hinner med.

Det är inte så konstigt. Digitalisering dekonstruerar medieaffären. Det som tidigare hängde ihop visar sig i en digital värld inte alls hänga ihop.

Om du levt ett tag minns du säkert hur morgontidningen brukade vara full av annonser för begagnade cyklar, badkar och bilar. Det kallades eftertextannonser och var en viktig intäkt för att finansiera journalistik. I dag sköter vi sådana affärer direkt på nätet och det visade sig att eftertextannonser inte alls behövde journalistik för att klara sig.
Detsamma kan sägas om flera tjänster som tidigare var journalistik. Få läser idag tidningen för att hitta de billigaste resorna till solen, kolla vad det är för väder på gång, vad som visas på tv, eller söker den bästa dealen för försäkring, telefon, tv via sin tidning. Det finns mycket bättre sådan service på nätet i dag.

Schibsted, som äger Aftonbladet, insåg tidigt detta. Tjänster som de ovan drivs i dag framgångsrikt av bolag som Blocket, Compricer, Klart.se, TV.nu och Let´s Deal. Samtliga är bolag inom Schibsted koncernen.
Tillsammans med en sajt som Aftonbladet med sin höga trafik av läsare som hela tiden återvänder bildar detta ett kraftfullt digitalt ekosystem. Bolagen driver varandra. Läsarnas och tittarnas klick förvandlas till vad som i mediebranschen kallas för trafik.

Eller som Aftonbladet TV:s chef Jan Scherman slagfärdigt uttryckte saken på ett möte i veckan:
”En startad ström är också en människa.”

Detta är orsaken till att Aftonbladet och Schibsted beskrivs också i internationella sammanhang som en av världens mest progressiva mediekoncerner.
Är vi därför klara? Är Aftonbladet redan framme i framtiden?
Långt därifrån. Också vi har stora utmaningar kvar framåt om vi ska fortsätta att leda utvecklingen och stärka positionen som Sveriges primära nyhetskälla online.

Den största utmaningen är utvecklingen på annonsmarknaden. Amerikanska internetjättar som Google och Facebook erbjuder både möjligheter och hot för medier. Hoten är en fundamental förändring av annonsaffären. Hittills har redaktionella miljöer varit viktiga för annonsörer och kommer säkert i någon mån vara det också framåt. Men internetjättarna är ohyggligt skickliga på att bygga annonsprodukter av data. Det betyder att de hittar vilken målgrupp som helst var som helst och när som helst på internet.
Det är komplicerat och finns en svaghet i det som allt tydligare börjar debatteras.

I längden kan det visa sig att människorna som genererar datapunkterna med sitt beteende på nätet inte tycker att övervakning är en bra affärsmodell.

Det är svagheten, men det är en svaghet som ännu är så svag att mediehus börja kapitulera och lagstiftare famlar för att till att börja med fullt ut begripa vad det är som händer.
I Tyskland har denna månad utspelat sig en strid mellan Google och den stora mediekoncernen Springer. Mediekoncernen meddelade Google att de behövde betala för rätten att visa en del av innehållet när du söker. Det vill vi inte, svarade Google och släckte alla textutdrag under länkarna till Springers publikationer när du sökte på Google i Tyskland. Trafiken till de tyska mediesajterna störtdök. Klicken minskade med 40 procent. Striden var över på två veckor.

Springer och 200 andra tyska publicister gav upp, men menade att de visat en viktig verklighet för lagstiftarna.
Google gillade också aktionen och uttalade att ”experimentet” visar att Google hjälper tyska nyhetsmedier till ekonomisk framgång.

I Spanien ser det nu ut som stora delar av de spanska publicisterna kommer att hissa vit flagg och ersätta sin egna tekniska utveckling och istället ge sig in i djupt tekniskt samarbete med Google. Tanken är sannolikt att publicisten ska göra det publicisten är bra på, alltså rapportera, analysera och berätta historier. Låt de som är bäst i världen på digital utveckling ta hand om affären. Det är en komplicerad väg att ge sig in på. Det skulle kunna sluta med att det fria ordet till slut ägs globalt av ett par tre internetjättar med lokala redaktioner och varumärken i länder som drar in publiken i ett globalt ekosystem av datapunkter.

Jag är mycket glad att verka inom en koncern som kaxigt säger att vi tänker ge jättarna en match om denna världsordning.
Du som läsare har i mångfaldens anda alla skäl att önska oss lycka till.

  • Tjänstgörande redaktör: Jenny Åsell, Mikael Hedmark
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB