Skön fredagsstämning på redaktionen. Det brukar normalt inte betyda att man längtar till söndag. Men i dag är det lite så. Vi har just tjuvkikat lite på nya huvudtidningen som kommer på söndag. Ser riktigt, riktigt bra ut.

Det blir en fylligare tidning, mer läsning och nya moment. Av konkurrensskäl kan jag inte riktigt berätta allt här, även om jag är sugen. Men här är några punkter:

• Tidningen får ett tydligt nyhetsfokus, med avslöjanden och granskningar.

• Ett nytt block i tidningen hålls ihop av vinjetten veckan och handlar om aktualiteter. Nyhetsveckan sammanfattas av debattchefen Karin Magnusson med kommentarer från några av tidningens ledande profiler.

• Vi startar också kungaåret med ett helt uppslag kungligt material med vår hovreproter Jenny Alexandersson och Aftonbladets kolumnist och författaren Herman Lindqvist som ger ett historiskt perspektiv på familjen.

• Vi bygger ut det vi kallar bakvagnen i tidningen med ett stort korsord, nyhetsquiz med Jonas Lundh och en matsida med svenska folkets populäraste maträtter.

Det är läsarna av papperstidningen som varit vägledande vid förnyelsen av nyhetsarbetet. Det är ett led i en utveckling som kommer att fortsätta under hela det här året med n

Aftonbladet ska vara Svergies mest engagerande nyhetskälla och mötesplats för alla våra 2,5 miljoner dagliga läsare.

Köp oss på söndag! (Pratade just med desken. I morgon kommer du inte att kunna låta bli att köpa oss heller…)

Trevlig helg!

Förra fredagen lanserade vi Supernytt. En applikation som gör nyhetsläsning i mobilen till en helt ny upplevelse. Appen finns att ladda ner både för iPhone och alla smartphones med operativsystemet Android. I dag kan vi avsöja hur det gick:

Över 50 000 nedladdade applikationer! Trafiken har bågnat i appen hela veckan med 1,2 miljoner sidvisningar. Och mest anmärkningsvärt – det har inte påverkat trafiken på vår ordinarie mobilsajt negativ. Den fortsätter att öka!

Ingen är skyldig före dom fallit. Det är en oerhört viktig princip.

Att det skadar en person att få sitt namn publicerat i samband med brott eller brottsmisstankar är ostridigt. I synnerhet om brottsmisstankarna gäller ett så grovt och allvarligt brott som våldtäkt och förberedelse av våldtäkt mot minderårig. Det är skäl för att i de allra flesta fall avstå från namn och bild publicering av brottsmisstänkta.

Ändå har jag tagit beslutet att namnge förre länspolismästaren Göran Lindberg som i dag häktades på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och föreberedelse av våldtäkt på minderårig. Skälen är följande:

• Göran Lindberg har som polismästare i Uppsala län hållit ett av landets högsta ämbetena inom poliskåren.

• Polisen är en myndighet som har mycket högt förtroende hos allmänheten. Samhället är beroende av detta förtroende. När poliser misstänks för brott får det därför ett särskilt högt allmänintresse.

• Göran Lindberg har sökt offentlighet och publicitet för sitt engagemang i jämställdhetsfrågor och sexualbrott. Han har föreläst i de ämnena på såväl polishögskolan, runtom i Sverige och internationellt, bland annat för FN i New York och Genève. Hans engagemang i de frågorna har byggt hans karriär som gett honom en unik position inom svenskt polisväsende. Han har aktivt sökt allmänhetens och poliskårens förtroende i frågor om kvinnosyn, jämställdhet och sexualbrott. 

• Göran Lindberg har gått i pension, men ett av de brott han misstänks för begicks under hans tid som länspolismästare och han var ännu aktiv som föreläsare på grund av sin karriär och tidigare tjänsteställning.

Sammantaget gör detta misstankarna mot honom mycket anmärkningsvärda och hans identitet av allmänintresse. Jag menar också att en anonym rapportering om misstankarna mot Göran Lindberg skulle behöva utelämna en stor mängd relevanta uppgifter för att undvika att indirekt peka ut honom. Till det kommer de onödiga spekulationer och risk för rykten om personer som inte alls är berörda som ofta blir fallet när en person med hög position i samhället misstänks för brott.

Men detta var inget lätt beslut. Jag behövde prata med kollegor, reportrar som arbetar med fallet och fundera länge för mig själv. Sydsvenska Dagbladet, Uppsala Nya Tidning, Expressen, Sveriges Television och Sveriges Radio hade redan publicerat namn och bild när jag tog beslutet. Jag ansträngde mig för att inte låta det påverka min bedömning. Varje ansvarig utgivare står ensam i sådana här beslut och att andra medier redan publicerat är inget skäl för att också publicera.

Att det blir känt vem misstankarna gäller innebär inte att vi tar ställning i skuldfrågan. Det är viktigt att komma ihåg. Det blir snarare ännu noggrannare att nu väga vilka detaljer som kan publiceras och inte när Göran Lindberg inte längre är en anonym hög polischef.

Sportbladets Erik Niva är Sveriges bästa sportjournalist – alla kategorier!

Han är också Sveriges bästa sportkolumnist!

Och skriver årets bästa sportblogg tillsammans med Sportbladets Simon Bank!

 Så säger de högt kompetenta läsarna på Svenska Fans som varje år delar ut GuldSkölden.

I år tog Sportbladets Erik Niva storslam i omröstningen. Den största kategorin Sveriges bästa sportjournalist vann han före Lasse Granqvist på Sportradion och Robert Vacchi på Eurosport.

Stort Grattis Erik! Vi på redaktionen känner stolthet och gläds över att också andra insett Erik Nivas storhet. Själv är Niva förvånad över sin rusning i tävlingen och menar att han ju är en journalist som skriver långa texter om spelare i Algeriet som ingen hört talas om.

Det är bara delvis sant. Helt sant är att Erik Niva förmår kombinera bredd och djup. Och att han besitter såväl djup kunskap om fotboll, stilistik och förmågan att kombinera dessa till texter som alltid berättar en historia som gör att man som läsare förstår såväl fotboll som världen lite bättre. Erik Niva tillhör de skribenter som gör att det finns skäl att tro på journalistiken.

Grattis igen Erik! Mycket välförtjänt.

En läkare på ett barnsjukhus i Haiti sade ett av helgens mest tänkvärda citat i Dagens Nyheter i går. Han sammanfattade sin syn på medias rapportering så här: 

”Först skildrar ni döden och skräcken, sedan mirakulösa räddningar och därefter kommer turen till barnen. Men när medierna – och mediekonsumenterna – är mätta på det senaste eländet och de dramatiska bilderna har tonat bort, riktas intresset på nästa kris eller krig. Om två, tre veckor – vem kommer då att bry sig om hur det går för Haitis sjuka, skadade, handikappade och föräldralösa barn?”

Så är det. Om du tittar tillbaka på Aftonbladets rapportering ser den ut precis så. Död och skräck, därefter mirakulösa räddningar och i helgen de drabbade barnen. Däremellan en kampanj för att samlar pengar till hjälparbetet.

Det är tänkvärt att det finns en sådan dramaturgi i medier. Frågan är vad som bygger den. Det är inte så att vi sitter på redaktionsmöten och säger ”Barnen väntar vi med, nu är det räddningar som gäller.” Däremot uppenbarar sig katastrofer i just den ordningen. Först död och skräck, sedan mirakulösa räddningar som ger tröst och när kaoset sjunker undan uppenbarar sig den bottenlösa tragedin i alla barn som mist sin mamma och pappa.

Vi går nu in i en vecka där rapporteringen från Haiti kommer att minskas. Inte försvinna ännu, men minskas. Vi har Peter Kadhammar kvar i Haiti ännu ett par dagar. Men självklart kommer rapporteringen med tiden att klinga av. Men före du kritiserar medierna för att cyniskt bara vara på plats när katastrofen är ett faktum, ställ dig själv en fråga:

Hur länge vill du läsa om Haiti?

Svaret på den frågan kommer att ligga mycket nära förklaringen till varför medias rapportering kommer att klinga av. Det säger något vi inte vill veta om oss själva.

Också kritiken mot medier har en dramaturgi som är ganska lätt att förutsäga:

Först kritik för att vi alls är där, sedan kritik för att det vi publicerar är för närgånget och lämnar ut människor i djupaste nöd och sist kritik för att vi inte är där.

En del dristar sig till att påstå att våra försök att förvalta det engagemang vår rapportering väcker genom att starta kampanjer som samlar pengar till hjälporgansiationer bara är varumärkesvård. Det finns ingen gräns för en del mediekritiska människors cyniska syn på journalistik.

Men läkarens uttalande är drabbande i sin klarsyn.

Aftonbladets tf vd Pontus Gustafsson togs natten till lördagen om hand av polis efter en dispyt med en för honom okänd man som provocerat honom på krogen. Pontus själv dementerar kraftfullt anonyma uppgifter som säger att han skulle ha skallat en vakt i samband med omhändertagandet. Han var högljudd och berusad och är i dag djupt ångerfull.

Ord står mot ord i denna historia. På ena sidan står anonyma uppgifter. Mot det står Pontus Gustafssons ord. I sak finns ingen polisanmälan mot Pontus Gustafsson.

Det gör att min publicistiska bedömning av händelsen gjort att vi hittills inte publicerat något, annat än denna bloggpost.

Denna bedömning står naturligtvis inte opåverkad av det faktum att Pontus är en god vän och kollega. Om det senare visar sig att krogincidenten leder till rättssak kommer vi att rapportera om det.

UPPDATERING 10.01.25. Vi publicerar i dag uppgifterna om händelsen.

UPPDATERING 10.01.26. I söndags kollade vi med polisen två gånger om det kommit in någon polisanmälan. Då var svaret nej. I går hittade de en polisanmälan mot Pontus Gustafsson. Det har gjort att vi i dag publicerar de uppgifterna också.

I dag inleder vi en åtta veckor lång lanseringsperiod som kommer att sätta Aftonbladet som nyhetskälla i fokus. Supernytt för mobilen är först ut. Vi kommer att lansera åtta nyheter om Aftonbladet.

Ändå är det bara början. De åtta nyheterna är resultatet av en strategi som startat hos er – våra läsare. Under hösten och vintern har vi lyssnat på och arbetat med våra målgrupper för att utveckla Aftonbladet. Det är ett långsiktigt arbete som ska stärka Aftonbladets position som marknadsledare i alla kanaler. 

Allt är inte klart ännu. Men åtta sköna grejer har vi klara som vi med start i dag kommer att berätta för er en gång i veckan under de närmsta två månaderna. Våra nyheter de närmsta veckorna kommer att handla om mobilt såvält som papperstidning och web.

Det är nu länge sedan Aftonbladet enbart kom ut på papper. Vi älskar fortfarande vår papperstidning, några av nyheterna i denna första våg rör print. Vi tror fullt och fast på papperstidningens framtid. Det finns i dag effektivare sätt att nå många människor med nyheter än att göra, trycka och sälja papperstidningar. Vår journalistik har i den digitala världen fått större arenor med nya möjligheter. Men i läsupplevelse är papperstidningen för många fortfarande en överlägsen kanal.

Aftonbladet engagerar varje dag 2,5 miljoner läsare. Det är fler än vad som någonsin läst Aftonbladet tidigare.

För er vill vi varje dag vara Sveriges mest engagerande nyhetskälla och mötesplats. Ni som följer vår kampanj ”Jobba en timme för Haiti” får en idé om vad det kan handla om.

Varm välkommen att följa våra lanseringar de närmsta veckorna! Vi kommer självklart att berätta om dem i våra egna kanaler, men också i tv-reklam. Och naturligtvis alltid här på bloggen.

I dag kan du tanka ner framtiden till din mobil! Det är en applikation vi kallar Supernytt. Det är ett helt nytt sätt att läsa nyheter i mobilen. Du får blixtsnabbt senaste nytt och snabb överblick över de viktigaste nyheterna.

Aftonbladets mobilchef Niklas Silow säger:

– Det här blir den snabbaste nyhetsservicen i Sverige. Jag förväntar mig att den kommer att toppa listan över mest nedladdade applikationer mycket snart.

Supernytt är för iPhone och alla mobiler som använder Android som operativsystem.

Aftonbladets mobilsajt utnämndes förra året till Sveriges bästa mobilsajt alla kategorier. Nu tar vi nästa steg och lanserar Supernytt som är inriktad på allmäna nyheter, sportnyheter, och nyheter från nöjesvärlden. Sorteringen är tydligare och presentationen helt och hållet anpassad till de senaste mobila plattformarna.

Mobilen är den av Aftonbladets plattformar som växer snabbast nu. Efter jul har vi sett en trafikökning till upp mot 230 000 unika webbläsare varje vecka.

I dag fick du en aning om framtidens Aftonbladet på webben. Tack vara ett tätt samarbete mellan nyhetsredaktionens alla delar fick vi ihop det.

Grafiken för ”Jobba en timme för Haiti” blev plötsligt rörlig klockan 14.00. Vi hade bildspel, live-chatt och web-tv dokumentär från Haiti samtidigt uppe på sajten som våra reportrar rapporterade från Sverige hur olika arbetsplatser jobbade en timme för att hjälpa.

Jag kan inte annat än hålla med och citera redaktionschef Lena Widman: Extremt webbigt och innovativt! Nedan några skärmdumpar som visar hur vi byggde kampanjen:

Idag var en bra dag tack vare alla er som hjälpte till. Det var en dag där vi kunde ställa journalistiken i tjänst till något som mycket snabbt gör skillnad.

Ni är tusentals som hörsammat vår uppmaning att jobba en timme för Haiti och skänka pengarna till Läkare utan Gränsers arbete i katastrofområdet. Bara på vår facebookgrupp har i skrivande stund över 9 000 personer anmält sig för kampanjen. 1,8 miljoner har hittills flutit in på Läkare Utan Gränsers konto. Allt är inte räknat ännu och mer är på väg.

Inspirerade av ert engagemang kommer vi i dag att försöka ta kampanjen vidare ut i världen. Via sociala medier kommer vi att sprida uppropet ”Jobba en timme för Haiti” vidare på nio olika språk. Samtidigt uppmanar vi mediakollegor världen över att göra om vår kampanj i sina länder och använda sina tidningar och sajter för att få människor att jobba en timme för Haiti.

Det går inte att undvika att bli berörd av allt det hemska vi ser, men också av de mirakel som fortfarande sker i Port-au-Prince.

Själv kan jag inte sluta tänka på den lilla flickan Cacous öde. Hur hennes pappa Pierre trodde han förlorat allt, men hittade sin lilla dotter under rasmassorna, illa tilltygad men vid liv. Hans kamp för att få henne under vård lyckades till slut. I Mattias Carlssons reportage fick vi följa pappa Pierres kamp för Cacous liv.

I går när vi under vår vinjett Världen direkt kopplade ihop er läsare med folk på plats i Haiti fick vi följa Cacous öde vidare. Vår läsare Linnea frågade i chatten läkaren Henrik Jörnvall på plats i Port-au-Prince hur det gått för Cacou. Läkarens svar är all förklaring som behövs till varför det var värt att jobba en timme för Haiti:

”Jag undersökte henne precis. Hon mår bra, hennes arm är bättre. Hon har fortfarande hudskador i huvudet, man ser fortfarande en del av hennes skallben. Det krävs en del operationer innan hon är helt bra. Men hon äter och verkar må fint. Det viktiga var att hon klarade sig från infektionen.”

Läkare Utan Gränser räddar liv. Ge dem ditt stöd.