Denna natt tog den olustiga israeliska stormen mot Aftonbladet ytterligare ett stort steg in i oresonlighet.

Jag kan inte tro att det är sant när jag läser i Jerusalem Post vad den israeliska utrikesministern Avigdor Lieberman säger med anledning av en kulturartikel i Aftonbladet.

Jag kontrollerar internetadressen. Är det en fejkad hemsida? Nej, inte såvitt jag kan se. Israels utrikesminister Avigdor Lieberman förefaller enligt artikeln ha sagt följande:

• Att Sveriges utrikesdepartement inte tar avstånd från Aftonbladets publicering är en skam som påminner om Sveriges hållning under andra världskriget när man inte heller ingrep.

• Att man tagit bort ambassadör Elisabet Borsiin Bonniers uttalande som fördömde Aftonbladets publicering från ambassadens hemsida tycker man är ytterligare en bestickande omständighet.

• Den israeliska regeringen överväger nu att inte bevilja Aftonbladet pressackreditering för att rapportera från landet.

• Det faktum att utrikesdepartementet inte fördömt Aftonbladets publicering kommer att störa de diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Israel.

• Lieberman kommer att skicka en kraftig protest till det svenska utrikesdepartementet för att utrikesminister Carl Bildt tagit avstånd från ambassadör Elisabet Borsiin Bonniers fördömande av Aftonbladet. 

Jag medger att jag varit naiv när jag inte insett den våg av hat som skulle bli följden av den kritik och de frågeställningar kulturartikeln väcker. Men detta trotsar all beskrivning. Den israeliska utrikesministerns uttalanden är helt utan sans. 

Vad som utlöst utrikesminister Avigdor Liebermans utbrott är sannolikt en följd av att utrikesminister Carl Bildt i går på sin blogg till slut kommenterade affären och inte tog avstånd från Aftonbladets artikel. Carl Bildt skriver: 

 “På sina håll i Israel har man begärt att vi på ett eller annat sätt skulle ta offentligt avstånd från denna artikel eller t o m ingripa för att förhindra att en sådan artikel skulle kunna publiceras. Men så fungerar inte vårt land – och skall inte heller göra det.”

“I vår grundlag står av hävd yttrande- och pressfriheten mycket stark. Och det starka skyddet har tjänat vår demokrati och vårt land väl.”

Ärligt talat har jag aldrig trott att Carl Bildt hyser någon annan uppfattning. Men det var ett välkommet, välformulerat och behövligt klargörande från utrikesministern.

Nu återstår frågan hur ambassadör Elisabet Dorsiin Bonnier ska hanteras. Hennes fördömande i den svenska statens namn av Aftonbladets artikel var inget oavsiktligt och förhastat klavertramp. 

Enligt Svenska Dagbladet står hon fast vid fördömandet av Aftonbladets publicering. Benjamin Escaig, förste ambassadsekreterare, säger till Svenska Dagbladet:

–      Vi står för det pressmeddelandet. Det togs bara bort för att det inte behövdes på hemsidan längre.

I alla rimligheters namn torde det göra Elisabet Borsiin Bonniers saga all som ambassadör. Sveriges regering kan inte ha en utsänd som har en diametralt motsatt uppfattning som den svenska regeringen i frågan om pressfrihet och yttrandefrihet. Men det lär knappast hända nu. Den diplomatiska krisen mellan Israel och Sverige är redan ett obegripligt faktum.

Eftersom det nu står fullkomligt klart för mig att denna text kommer att läsas och tolkas av israeliska myndigheter ska jag uttrycka mig klart:

Jag är inte rasist. Jag är inte antisemit. Aftonbladet är inte en antisemitisk tidning. Tvärtom tar vi öppet ställning emot främlingsfientlighet.