Willie Nelson kan sjunga det mesta och har gjort bra album där han tolkar evigt gröna låtar. På nya ”Country music” åker han hem till rötterna med munspel och fingerplockande strängaspelare. Fötterna dansar glatt under skrivbordet medan man lyssnar.

Min fru hittade två gamla vykort på ett antikvariat i Berlin.

Hon köpte dem eftersom det var bilder från Stockholm, postade 1905. Det ena är en bild på Klara kyrka, det andra ett hus på Linnégatan.

Brefkort hette det då, inte vykort. Hälsningen är skriven intill bilden.

De här två är skrivna på tyska och skickade till samma mottagare. Det står namnet Sylvester Kremo och han fanns tydligen vid den tiden på Winter garden i Blackpool.

Här kunde ju all information ha slutat. Man kan läsa hälsningarna från Sylvester Kremos vän, men så mycket mer finns det inte på brefkortet.

Tack vare nätet kan vi dock spåra vidare. Sylvester Kremo är inte ett helt vanligt namn. Och via lite googlande får vi snabbt veta att Sylvester Kremo var en cirkusartist från en välkänd cirkusfamilj.

Winter gardens i Blackpool är dessutom en anrik arena som säkert hade olika typer av variete och vaudeville i början av 1900-talet.

Så Sylvester Kremo hade en vän som skickade brefkort från Stockholm när han uppträdde i England.  Kanske en kollega som var i Stockholm med någon föreställning. Annan artist, eller släkting eller bekant.

Sylvester Kremo var från Schweiz, den tyskspråkiga delen kan man tro, och någon har tydligen senare sålt posten han fick och de hamnade på ett antikvariat i Berlin.

Någonstans finns här underlag för en hel berättelse.

På en hemsida om cirkus, Circopedia, kan man läsa om familjen Kremo. Tydligen duktiga akrobater och jonglerare.

Och via ett holländskt cirkusmuseum kan man hitta den här bilden på Sylvester Kremo och hans döttrar. Fascinerande.

Solen skiner och parken går i fyra nyanser av grönt utanför fönstret. Alla som joggar och promenerar ser vårklädda ut. Kanske dags att ge sig ut på Djurgården i dag.

Hoppas inga andra kommer på samma idé.

Via Andres Lokkos twittrande hittade jag till David Hepworths blogg på Words hemsida och det här skivomslaget. Den mest bokstavliga tolkningen av en albumtitel någonsin?

Bland kommentarerna finns ytterligare några liknande ess.

En tvillingsjäl som också gillar musikaler tipsade om nya albumet med ”A little night music” från Broadway. Angela Lansbury och Catherine Zeta-Jones är de mest kända namnen. Stephen Sondheims musikal bygger på ”Sommarnattens leende” och den mest kända sången är ”Send in the clowns”.

Den finns i två versioner, som duett och som solonummer för Catherine Zeta-Jones. 

Hon gör den finfint.

Finns på iTunes för den som snabbt vill lyssna.