Om det här var ett Sommar-program skulle jag kunna säga något klokt i gratulationskortsgenren om att det är först när man kryper i gräset och ser världen ur ett barns vinkel som man upptäcker de finaste smultronen. De där som växt sig stora i skydd av bladen. De som bara syns när man lägger örat mot marken.

Man kan också konstatera att en del saker tar långt tid att hitta men 0,7 sekunder att äta upp.