Jag såg Björn Skifs i går. Det var en fantastisk show. Världsklass, som jag skrev efter premiären på Cirkus i januari.

Den har bara blivit bättre sedan dess.

Skifs sjöng väldigt, väldigt bra och dansnumren är spektakulära.

I dessa tider har jag också lyssnat på hans skivor med svenska evigt gröna låtar. Till exempel ”Nu tändas åter ljusen i min lilla stad”, som enligt en mig närstående moder var en sångtext jag kunde utantill redan 1959 när den kom med Gunnar Wiklund.

Per-Martin Hamberg tänkte på sitt Östersund när han skrev den, men för mig blir det alltid associationer till Varberg där jag bodde då.

Men den fungerar lika på andra städer.

Jag upptäckte i fredags att sången hörs några sekunder i nya ”Änglagård 3”, när Fanny tittar in i en vävstuga.

I höst har Nathalie som snart fyller tre lärt sig den av sin farmor.

När snön faller och isvindarna viner är det en extra vacker sång, en längtan tillbaka till en idyll som nog bara fanns i drömmen.

Hittar den inte på YouTube med Wiklund eller Skifs men Pierre Isacsson sjunger den fint.