Tävlingarna och de olika sektionerna och hyllandet av filmhistorien är den mest synliga delen av Cannes.

Stjärnorna. Intervjuerna. Röda mattan.

Andra halvan av festivalen är marknaden, Marché de film. I undervåningen på filmpalatset finns en stor mässhall där olika länder och filmbolag ställer upp sina montrar. Det ser ut ungefär som på bokmässan i Göteborg.

Där går svenska distributörer och andra runt och kollar vad som är på gång. Många som ska sälja film har också kontor ute på stan, i hotellrum eller barer. Det pågår en massa handel. Ibland köps filmer redan på manusstadiet. Ibland visas en ofärdig bit, som när Lasse Hallströms ”Hypnotisören” presenterades i Cannes. 30 minuter i halvfärdig skick, för de länder där rättigheterna ännu inte är sålda.

Det är över 100 marknadsvisningar varje dag i Cannes. Dit får inte pressen komma. Potentiella köpare stressar in, slår sig ner, tittar en stund och springer sedan vidare till nästa visning.

Förr brukade svenska filmköpare vänta till slutet av festivalen när de sett mycket och då bestämma vad de ville bjuda på. Nu går allt fortare. Nu sitter de och sms-ar bud mitt under visningar för att inte komma försent. Det är som att ha kontakt med en mäklare när man försöker köpa bostadsrätt.

Och så småningom visas filmen i Sverige.