Jag tycker väldigt mycket om Rumers senaste.

På ”Boys dont cry” sjunger hon sånger som blev kända via manliga artister på 1970-talet. Börjar med trallvänliga ”P F Sloan” av Jimmy Webb, och slutar med Neil Youngs ”A man needs a maid”.

På vägen går hon igenom flera av mina favoriter, som Stephen Bishop, Tim Hardin och Townes van Zandt. Hon gör en läcker variant av Isaac hayes ”Soulsville” och Bob Marleys ”Soul rebel”.

Rumer är briljant.