Vissa veckor känns det som om man tillbringar mycket tid i det förflutna.
I går var jag på Night of the proms där artister som varit emd ett tag sjunger gamla låtar och en symfoniorkester spelar ännu äldre låtar. Art Garfunkel gjorde väldigt svaga och darriga versioner av några av sina signaturer.
I veckan har jag läst boken Tusen klassiker som handlat om de mest uppmärksammade skivorna, böckerna, filmerna och tv-programmen sedan 1956. det är kul bläddring för mig som växte upp på 1960-talet och känner igen mycket.
Fyra journalister har skrivit den, bland annat min Schlager-kollega och kamrat Lars Nylin. Jag snavar över oväntat många faktafel.
Alla former av listor orsakar diskussion om vad som borde varit med. Det hör till saken. Men det kunde väl åtminstone vara mer korrekturläsning i en bok.
Mycket jobb den här veckan. Ska bli skönt.
Kanske se om några gamla filmer.
Det är sådana tider.