Jag hör julmusik i varenda affär. Jullåtar på varenda restaurang. Jingle bell rock och White christmas  i bilradion.

När vi vandrar på Santa Monica beach hörs julmusik.

På gatan i högsommarvärmen står folk med insamlingsgrytor till kompet av julens toner. Gatumusikanterna spelar julsånger.

Jag gillar julsånger, åtminstone en del och åtminstone som uppladdning under advent. Men den här massiva anstormningen kan få även en entusiast att leta efter nödutgången.

Och då är det ändå fortfarande november här i Kalifornien när jag skriver detta.

På Santa Monica place har de en traditionell jättegran med Tomtens släde och stora paket och på tredje våningen har Tomten jour några timmar varje dag.

Vid ett konstcentrum har de byggt en julgran av shoppingvagnar. Väl genomförd idé.

Det är bara att gilla läget.

Jag går in i en affär och köper Carole Kings nya julalbum.

I dalen där våra vänner bor spelades filmen Sideways in.

När jag såg den första gången höll jag på att självantända av upphetsning och var på väg att bryta den heliga regeln om att inte prata på biografer under filmerna.

Allt var filmat i bekanta trakter. Buellton där huvudpersonerna bodde på motell. Vingårdarna. Restaurangen där de åt första kvällen var The Hitching post, våra kompisars stamställe. Där hade vi ätiti 15 gånger. Jag kunde menyn utantill.

Den märkliga/pittoreska/knäppa staden Solvang som byggdes av danskar 1911 som ett mini-Danmark med korsvirskeshus och danska namn. Fast i Kalifornien, med ett landskap som ser ut som Toscana.

Trakten blev ett populärt turistmål efter Sideways. Det ordnades rundresor i filmens spår. Vingårdarna fick gott om provsmakare. The Hitching post blev alltid fullbokad.

Vi var där i går och åt. De har ungefär samma mat (grillat kött) och samma aptitretare (räkcocktail eller kronärtskocka) men många fler gäster som inte bor i trakten.

Trevligt. Men kanske inte värt en omväg.

Santa Ynez Valleys andra kändismål var Michael Jacksons ranch Neverland. Den ligger en 20 minuter in i vildmarken och folk kommer fortfarande dit även om egendomen såldes för länge sedan. 

När vi åkte den lilla vägen förbi för att vandra i bergen i närheten stod bilar vid Neverlands grind och någon hade lagt blommor på marken.

Det finns gott om spännande viltliv och vilda växter i trakten. Man ska akta sig för poison oak och skyltar varnar för bergslejon och björnar.

Men den här dagen syntes bara bedövande vacker natur och solen lyser som om det var högsommar.

Vi ser inga bergslejon, men lite spillning från coyote.

Vid segelbåtshamnen i Santa Barbara finns en liten vacker park där barnfamiljerna lunchar under palmerna.

I skuggan står ett gäng seniorer i en ring och spelar ukulele.

När man går nära hör man att de sjunger Annies song, John Denvers vackra melodi som de käckt kompar med stadigt sväng på ukulele.

Man får ta sin musik där man hittar den.

Det blir svårare och svårare i affärer.

Sist jag var i Santa Barbara fanns det tre stora och bra bokaffärer som också sålde musik och film. Nu har Borders lagt ner nästan överallt, och den fantastiska butiken på State street har blivit skoaffär.

Barnes and Nobles hade en paradlokal med alla böcker och tidningar man kunde önska och det man inte visste fanns. Den har nu blivit H & M.

Och en boklåda som inte tillhörde någon kedja är nu sminkaffär. Där kunde man förr hitta ett ovanligt utbud böcker och musik.

Nu fylls allt fler affärslokaler av smink och parfym eller andra saker som luktar för mycket. Doftljus. Dofttvålar.

Hur mycket smink och onaturliga naturliga dofter behöver vår värld?

Valnötterna skördas

Det är ovanligt varmt för november i den här delen av Kalifornien.

Valnötterna skördas, men de ska torka och vi får vänta till nästa jul innan de här nötterna når svenska julbord.

Kråkorna väntar i gapiga flockar och hugger nötter som maskinerna skakat ner från träden. De släpper nötterna som bomber mot tennisbanan utanför och när skalen spruckit plockar fåglarna upp de mjuka färska nötterna ur de krossade skalen.

Vi fastnar för en bilradiostattion som bara spelar julmusik.

Utanför svajar palmerna och folk vandrar i t-shirts.

Radion spelar sånger om vita jular och snögubbar.

Från julshower i Sverige till Thanksgiving i Los Angeles. Inledde semestern i går med kalkonkalas. Det är sommarvärme och solen lyser vykortsvackert på palmerna utanför hotellet. Nu väntar Ventura freeway.

Solglasögon på.

Jag var i Pais för en vecka sedan för att prata Tintin med Steven Speilberg.

Dit kom journalister från andra länder, andra världsdelar.

Italienska journalister, i synnerhet de som jobbar för tv, gillar att sticka ut. Italien verkar ha många tv-journalister som jobbar efter Gert Fylkings gamla metod.

Den här kom klädd och sminkad som kapten Haddock när han gjorde sina intervjuer. Inklusive whiskyflaska och pipa.

Tack vare Tinker, tailor, soldier spy har franska klassiska schlagern La Mer fått nytt liv. 

Den används elegant mot slutet i Tomas Alfredsons film.

I Julio Iglesisas käcka konsertversion.

Svensk premiär 25 december. Sedan börjar vi alla nynna på La Mer.

– Slemmigt men mättande, säger Nathalie som fyller fyra år i januari.

Jag har lagat mat och hon och lillebror Oscar äter massvis.

Slemmigt? Hmmm.

Men så känner jag igen orden

Som i Lejonkungen?

– Ja, säger Nathalie. Slemmigt men mättande.

Som Simba säger när han får lära sig äta skalbaggar och andra färgglada kryp av sina nya vänner Timon och Pumbaa.

Slemmigt men mättande. OK, det är väl en sorts positiv krogrecension av farfars matlagning.

Kanske ska sikta på ”kittlar dödsskönt i kistan” till nästa måltid.

Jag tycker mycket om Sanna Martins nya album ”Min vår av världen”, där hon sjunger bio sånger av Peter LeMarc. LeMarcs texter låter ofta väldigt personliga, men Sanna Martin får dem att låta som om de kommer rakt ur hennes eget hjärta.

Hon har en bra röst. Arrangemangen är fina.

Här utanför i parken faller de gula löven. En man leker med sin hund och på kanalen krusar sig vattnet lätt när en and simmar uttråkad och tittar på joggarna.

 Ett vackert vemod. ”Min vrå av världen” är ett umärkt soundtrack en sådan här dag i oktober.

Ser  nu att skivan släppts först den 26 oktober. Men låtarna ”Vrå av världen” och ”Ett troget hjärta” finns ute nu. Jag fortsätter lyssna.

Det nya avsnittet av vårt Filmprogram finns ute nu.

Vi pratar om veckans premiär En dag, men också massvis med andra romantiska filmer.

Vilka är våra favoriter?

Kolla här.