När jag för fem år sedan kom hit till Berlin, trodde jag inte att jag gillade tysk mat. Inälvor, gråvita korvar, surkål och knödel – tack, men nej tack. Men med tiden har det förändrats. Åtminstone till en del.

Visst, jag väljer fortfarande inte en thüringer om det också ligger en lite mindre blek bratwurst på grillen och visst, surkål är väl inget jag normalt sett har i skafferiet – men när jag väl äter det smakar det banne mig gott! Det är som att mina smaklökar sakta men säkert förtyskat sig, surkålochkorviserat sig. Men framför allt har de schnitzeliserat sig.

Rätten som jag tidigare mest associerade med sjabbiga vägkrogar och skosulor har visat sig vara bland det godaste som finns (observera att jag menar kalvschnitzel, inte den typisk Berlinska schnitzeln gjord på kojuver. Den har jag faktiskt inte vågat smaka ännu). I alla fall när den är rätt gjord.

Tänk er bara: En schnitzel så tunn och så perfekt friterad att den smälter på tungan. Lätt krispig, lagom salt och serverad med en ljummen potatissallad. Eller en kall gurksallad. Mmm, lycka!

Så var i Berlin hittar man en riktigt fin schnitzel, gjord efter konstens alla regler? Här är tre ställen.

På Schneeweiss i Friedrichshain, på Jolesch i Kreuzberg och på Ottenthal i Charlottenburg.

Så. Skynda dit och njut nu. Och om någon av er har fler schnitzeltips, fyll gärna på!