Det är en ungefär trettio meter lång promenad mellan flygplatsgaten och planet. I tiogradig utomhusluft. Kanske är det en aning blåsigt, men det är ingen av oss som fryser. Varför skulle vi? Både jag och min då ettårige son har tjocka jackor på oss. Ändå kommer utskällningen som ett brev på posten. Från en ramparbetare den här gången. Han kommer mot mig, ser upprörd ut och sedan kommer orden jag hört så många gånger förut.

–      Das Baby muss doch eine Mütze haben! Bebisen måste ha en mössa! Varför har han ingen mössa, han kommer ju att bli sjuk!

Om det snackas om amning och barnvagnsförbud bland nyblivna föräldrar i Sverige, är mössor och solhattar den heta potatisen i Berlin. En bebis ska ha något på huvudet, så är det bara. Och det vet ju alla ­ – är det kallare än femton grader eller en sol som värmer så måste de små skallarna skyddas. Annars kan de… Ja vadå? Bli för kalla? Visst, om de fryser. Bli brända, få solsting? Visst, om de är i solen. Men annars? Beats me.

Nu är i och för sig berlinare kända för att huta åt folk som gör ”fel” hela tiden. Ibland bara för att ”rätt ska vara rätt”, ibland av omtanke. Hoppas jag i alla fall. Men summa summarum: Dra på ungen en mössa om du vill slippa skäll i Berlin.