Det snackas rätt mycket skit om Prenzlauer Berg nuförtiden. Att det har blivit snobbigt, dyrt och drygt och alldeles för fullt av snygga barnfamiljer som är så rätt att man får ångest. Mammor som ser ut som modeller, inte en snorfläck så långt ögat kan se och barn som gräver med märkesspadar på lekplatserna.

Men alltså, jag gillar Prenzlauer Berg. Jag tycker att det är så himla fint kring Kollwitzplatz och jag älskar att det fullkomligt kryllar av härliga kaféer och butiker fyllda med vill-ha-prylar. I början, när vi precis hade flyttat till Berlin, bodde de flesta av våra vänner här och jag hängde i Kollwitzkrokarna nästan jämt. Och hade det så jäkla bra.

Visst, jag skulle inte vilja byta ut Friedrichshains sköna blandning av folk och stil, men att göra som jag gjorde i dag – att ta en promenad genom Volkspark Friedrichshain, via Hufelandstrasse och upp till hjärtat av Prenzlauer Berg – gör mig alltid glad och inspirerad (det är ju inte för inte som alla barnfamiljer flyttat dit) och jag brukar alltid rekommendera förstagångsbesökare  i Berlin att ge området en chans.

Förresten, om ni går längs med Hufelandstrasse – missa inte att ta en frukt- och grönsaksdrink på Fruchtbar. Jag gav mig själv en ”Powerdrink”, med selleri, äpple, kiwi och päron, när jag gick förbi i dag. Så jäkla god. Det är också en bra fylla-på-energi-grej! Apropå mitt förra inlägg, alltså.