Okej. Först och främst. Berlin är varken London, Paris eller New York när det handlar om bostäder. Eller Stockholm, för den delen. Det går att hitta någonstans att bo här utan att vara svinrik. Gudskelov.

Men den här gamla bilden att det bara är att välja och vraka bland de vackra gamla sekelskiftesvåningarna i innerstan här? Glöm det. Den tiden är sedan länge vorbei.

Däremot finns det fortfarande hyresrätter i den här staden och du behöver inte ha stått i kö sedan födseln för att ha chans att få tag i en. Däremot får du räkna med att slåss lite för att vara den lyckliga som skriver under kontraktet. Det innebär:

– Gå på många visningar. Visst man kan ju ha tur och träffa rätt första gången, men mer sannolikt är att du måste beta av en fem, tio stycken. I veckan, alltså.

 – Var sjukt trevligt och framåt mot mäklaren. Få dem att gilla dig så att de rekommenderar dig till hyresvärden!

– Ha alla papper i ordning redan under visningen så att du kan lämna dem direkt till mäklaren (de är alltså oftast mäklare som sköter förmedlingen av hyresrätter här). Här kan du läsa mer om vilka papper som behövs (se under rubriken Making an offer)

– Ha en inkomst som är bättre än dina konkurrenters inkomster (0ch om man inte har det, fixa någon borgenär som kan gå i god för att du kommer att betala hyran varje månad).

– Ha helst inga husdjur.

– Räkna med att behöva betala dryga två hyror i provision till mäklaren. Det här är ett sjukt system, alltså att den nya hyresgästen ska behöva betala för att mäklaren har organiserat visningen, men som tur är ska det ändras till nästa år. Äntligen! Hela mäklarbranschen är i uppror på grund av det här, hur ska de nu tjäna pengar? Ja, ni – vad sägs om att erbjuda en tjänst som hyresvärdarna är beredda att betala för? Mäklare är ett mycket hatat släkte här, som ni kanske förstår.

– Ha tid på dig. De flesta jag känner som letat lägenhet de senaste två åren har kämpat i två, tre månader innan det till slut klaffat.

Men som sagt, att det fortfarande går att överhuvudtaget få tag på ett förstahandskontrakt i attraktiva områden är ju i alla fall positivt. Och även om priserna har stigit helt hysteriskt mycket de senaste åren så är det fortfarande relativt betalbart, jämfört med många andra europeiska städer. En kallhyra för en tvåa på runt 60-70 kvadratmeter  i ett poppis område brukar ligga någonstans mellan 600-1000 euro. Inte lite pengar, men inte så man tappar hakan och hoppet helt i alla fall.

Här finns lite mer info om att leta lägenhet i Berlin.

Ni som har erfarenheter av att leta bostad i Berlin – håller ni med mig?
Och ni som bor i andra delar av världen – hur är det där ni bor?