Det här så fascinerande att titta på, jag kan inte sluta! Som att resa tillbaka i tiden. 

Det är något som händer med hela upplevelsen av att titta på riktigt gamla filmer när de  är i färg. Det blir verkligt. Människorna i den känns nära, på riktigt. Var det verkligen så länge sedan?

Fast jo. Rätt mycket har ju hänt sedan damerna i filmen gick förbi Brandenburger Tor med kjolarna svepandes kring anklarna. Särskilt här. Och varenda kotte är väl döda nu. Kusligt.

Tiden, alltså. Så kort och så lång på samma gång.