Tio livsvisdomar som Berlin har lärt mig

11 april, 2016, kl. 10:40 av Johanna Paues, Berlin

Apropå min och Kristinas senaste podcast, där vi pratade en hel del om hur jag upplever livet här i Sverige nu. Jag har ju hela tiden sagt att tempot i Stockholm är typ tusen gånger snabbare än i Berlin – det var ju en av anledningarna till varför jag ville flytta från Stockholm från första början.

Att takten skulle ökas nu när vi flyttat hit igen kommer inte som någon överraskning, men jag måste säga att jag, än så länge, inte känner mig som en del av ruschen. Vilket jag är glad för – inte minst när jag stup i kvarten hör om människor som drabbats av utmattningssyndrom. Usch, det skrämmer mig så himla mycket.

Ta den grupp jag tillhör som exempel, småbarnsföräldrar i Stockholm. Jeeesus! Ni håller väl med mig om att småbarnstiden är den mest frustrerande, energidränerande och tidsglupande perioden i livet? Ja?

MEN VAR DÅ LITE SNÄLLA MOT ER SJÄLVA!

Att vara småbarnsförälder samtidigt som man toppresterar på jobbet, har rutor på magen, är en glittrande kärleksfull partner och bor i en jävla inredningstidning ÄR INTE RIMLIGT! Kan vi vara överrens om det? Ja? Bra.

Nu tänker jag inte påstå att Berlin har en manana-kultur á la Karibien, det är ju ändå Tyskland vi snackar om, men det är banne mig rejält mycket mer relaxat där än här. Under mina nästan åtta år där kan jag inte minnas att begreppet ”livspussel” någonsin kom på tal när jag pratade med mina berlinska vänner. Det är klart att det ibland var stressigt även där, men det var liksom inget övergripande allmäntillstånd som varenda människor gick runt och beklagade sig över – som här i Stockholm.

Så, vad har Berlinarna för hemlighet? Det ska jag berätta för er. Läs och applicera på era liv innan ni trillar av pinn, bitte!

10 livsvisdomar jag fått med mig från Berlin

1. Lämna alltid utrymme för spontanitet i planeringen. Som att kunna stanna lite längre i lekparken, hämta en pizza och äta middag där istället för hemma. Eller dra hem till några vänner i närheten för att käka upp deras rester från igår. Det här gjorde vi flera gånger i veckan i Berlin. Åtminstone under vår, sommar och tidig höst. (Obs! Våra vänner åt även upp våra rester ibland.)

2. Lär känna dina grannar! Unga som gamla! Vi lever tillsammans i den här världen, lika bra att göra det bästa av det. I Berlin tog vi inte sällan en öl nere på gatan med butiksägaren i vårt hus, eller drack vin och och åt ost med pensionärerna ovanför oss.

3. Hitta sköna sociala ytor och utnyttja dem för allmänt häng. Jag har många gånger skrivit att Boxi var vårt andra vardagsrum och så var det verkligen. Nu säger ni ”men i Sverige är det så kallt, det är inte skönt att vara ute”. Jaha, då får ni väl klä på er eller börja hänga hemma hos varandra istället? Fast det inte är nystädat. Återigen – se till att bli kompis med folk i närheten!

4. Släng fram några mackor istället för att laga middag vareviga dag, det här gör tyskarna varje vardagkväll. I synnerhet de som har småbarn. Effekt: Du behöver inte bli ett nervvrak under hell hour. Och nej, barnen kommer inte bli undernärda. Koka ett ägg också om du är orolig, vetja.

5. Det mesta blir så mycket mer intressant om man struntar i alla borden och måsten. Allt från parmiddagar till klädstil.

6. Det är (nästan) aldrig värt att stressa. Särskilt inte för sånt som ändå inte går att påverka, typ att sonen kommer försent till skolan pga ett tåg som redan är missat. Passa på att umgås istället.

7. En god öl gör livet ännu bättre. I alla lägen.

8. Så sjukt mycket prio på att skratta och ha det härligt med vänner framför att träna fyra gånger i veckan och ha ett perfekt hem. Tycker jag i alla fall.

9. Apropå perfekt. Lägg ner alla försök till att vara det. Perfekt är astrist och ointressant.

10. Ta dig tid till att bara stanna upp ibland och betrakta. Konst, andra människor, ett vackert träd. Att fundera och bara ta in är så megaviktigt för att må bra, ha kontakt med sig själv och vara en fungerande människa. På riktigt, alltså.