Vet ni, nu har det faktiskt gått lite mer än ett år sedan jag flyttade från Berlin efter nästan åtta år där – och ni lär ju inte göra någon annat än att gå runt och undra saker i stil med Hur har det gått? Kommer hon att flytta tillbaka? ÅNGRAR HON SIG????

Inte? Häpp.

Men för att ändå svara på mina egna frågor: Nä. Jag ångrar mig inte. Mitt långa och intensiva kärleksförhållande till Berlin är inte över, men jag är helt okej med att sköta det på distans. Jag har ju några andra viktiga kärleksförhållanden i mitt liv som också ska underhållas, och som kommer före nu. Till familjen här i Sverige, till exempel. Till mina barn, som mår så bra av att ha sina kusiner och far- och morföräldrar alldeles nära. Och till mitt jobb, som är betydligt enklare att sköta härifrån. Och jag njuter så det inte är klokt av att utan vidare kunna tacka ja till 60-årskalas, kul jobbuppdrag som kräver att jag är på plats här i Sverige och spontana take away-middagar med kusinerna.

Fast asså, nu när jag ändå är inne på hämtmat  – GOD DAMN vad jag saknar urvalet vi hade i Berlin. Och priserna! Här blir man ju halvt ruinerad bara man tänker på restaurangmat. Jag tröstar mig med att vi i alla fall har gratis äpplen i trädgården nu. Give and take.

Med det sagt skulle jag vilja tipsa om en pizzeria i Berlin. Den är rejält omskriven och på intet sätt någon hemlig pärla, men så in i bengen värd ett besök. Standard pizza (i Prenzlauer Berg, på gränsen till Mitte). Jesus vad gott det var när jag var där sist! Pizzan jag valde såg ut såhär och hade typ bara tomat, basilika och mozzarella på sig. Aaaaaah! Jag drömmer om den! Vill ha igen!

Gå dit.

LÄS MER!

Vegosafarin går… till helgröna Berlin – min guide till vego-Berlin.

Min guide till 10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin

Berlin eget Woodstock – om parken, och festen, du inte får missa.

De hemliga middagsklubbarna i Berlin – här hittar du dem!

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.

Jag har tillbringat två nätter i mitt liv på Berghain. Var livrädd båda gångerna. Kanske inte så mycket när jag väl var inne – där var det mest mörkt och spännande. Men i kön! Det är helt klart den läskigaste kön i hela Berran.

Första gången tror jag att vi stod där i två timmar, under tystnad. I alla fall under de sista tjugo, trettio metrarna – vi ville ICKE avslöja att vi pratade svenska. Bara Rickard, min äkta hälft, fick öppna munnen eftersom vi bedömde att hans tyska låter tillräckligt inhemsk.

Jag lyckades ta mig in båda gångerna. Puh. Fast andra gången var det med rejält mycket bitter eftersmak eftersom två i gänget blev ratade. Jag har ingen aning om varför jag kom in och inte de – kanske såg jag tillräcklig coolt obrydd ut? Om det var så, spelade jag bra. Jag var inte obrydd och definitivt inte cool, jag höll tvärtom på att skita på mig av nervositet och fick hålla i mig för att inte börja hjula av lättnad och glädje i kapprummet. Herregud, tänk om jag gjort det! Att hjula känns sjukt oberghainigt.

Hur som helst, här är en gullig guide till hur man ska göra för att lyckas komma in på Europas mest mytomspunna technoklubb. Hade mycket roligt när jag läste den.

LÄS MER!

Vegosafarin går… till helgröna Berlin – min guide till vego-Berlin.

Min guide till 10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin

Berlin eget Woodstock – om parken, och festen, du inte får missa.

De hemliga middagsklubbarna i Berlin – här hittar du dem!

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.