Jag kan tänka mig att många har en bild av att det står en massa sköna, coolt ruffiga food trucks lite överallt i Berlin. Att man bara genom att flanera omkring i stan per automatik kommer att bli serverad spännande maträtter á la mode invid snygga femtiotalsbussar.
Icke! Eller såhär: Det stämmer att det finns en stor food truck-scen i Berran, men för det mesta hittar man (iaf jag!) dem snarare på olika matevent – som Street Food Thursday i Markhalle Neun eller Bite Club. Men hur stor är sannolikheten att man lyckas pricka in en sånt event under kortweekenden? Nicht big.
Himla bra då att Markthalle Neun kör någon slags sommargrej på Potsdamer platz! Inom ramen för The Trucks kommer tre food trucks om dagen att köra dit för att sälja sin mat, vilka som gäller för dagen varierar (schema finns på hemsidan). Det här är super – inte minst för att restaurangutbudet just precis inte gör så att man jublar entusiasm direkt.
Även Nims Mitchen åker dit! De serverar våfflor av potatispolenta med smaskiga tillbehör.
Tips tips alltså om ni är i närheten – vilket ni lär vara om de vanliga sevärdheterna lockar. Brandenburger Tor, Förintelsemonumentet, Sony Center, Lego Discovery Center, Checkpoint Charlie, Philharmonien etc ligger runt knuten.
Sommaren må vara i full gång sedan länge – men inte för mig. Jag jobbar och sliter som en liten iller fortfarande. Men snart, snaaaaart!
Och då mina vänner, då bär det av till Paris.
SKOJA!
Jag åker såklart till Berlin. Det var ju ändå säkert två veckor sedan jag var där sist, så nu är det bannemig dags igen, hehe.
Så, vad ska man göra i Berlin på sommaren? Är det verkligen en sommarstad? Jo men absolut, så länge det inte är alltför hett. Berlin lider av akut fläktbrist, nämligen. Är det tokvarmt, ta dig högt upp eller till de vattendrag som finns i stan. Eller till ett skuggigt ställe. Jag gör en lista!
Kulturtakträdgård på toppen av en shoppinggalleria i Neukölln med öl, livemusik och en vidunderlig utsikt. Love it. Obs! Finns sandlåda för dig som tar med dig toddlers.
Varken vid ett vattendrag eller högt upp MEN i skuggan av ett stort, jättestort, hus! Bakom inget mindre än självaste Berghain ligger den här alldeles förträffligt mysiga lilla ölträdgården. Ljumma sommarnätter under kulörta lampors sken – ni fattar.
Härligt hangout vid den lilla sidoån (heter det så?) till Spree, Flutgraben. Superdupersomrigt på alla sätt och vis. Akta dig för att trilla i (händer oroväckande ofta att folk gör det på det här stället).
Dunderskön strandbar där man med fördel kan halvligga i träsoffor och blicka ut över Berlin, vattnet, turistbåtarna, andas in de berlinska dofterna (obs ej för djupt om du inte vill bli påverkad av något olagligt) och planera sina kommande stordåd.
Det här är en gammal klassiker, men ack! En sommar utan en stund vid Schönbrunn är ingen sommar! Blomster, porlande bäckar, lekande barn, öl och mackor med nygrillat fläsk. Allt är så top notch som det bara kan bli.
Det egentligen lite märkligt att Berlin, som är så vego-veganskt, eko-bio och naturligt-är-bäst, bara har ett centralt hotell som satt klimat- och miljövänlighet som prio ett. Men så är det, åtminstone vad jag vet.
Hotell Almodóvar i Friedrichshain är ett sådant hotell. Och det är bra! Snygga rum, bara vegetariskt, det mesta till och med veganskt, på menyn i reston och ekologiska material i prick allt från möbler till sängkläder. Plus att det ligger bra till i mitt favoritområde Friedrichshain, hyfsat nära både u-bahn och s-bahn.
Inte superbilligt, men inte heller dyrt (i svenska mått mätt) – räkna med att betala dryga hundra euro per natt för ett dubbelrum. Kolla in om ni är på väg till Berran och vill sova i ekologiska lakan.
För er som kan tänka er att bo en bit utanför Berlin finns det faktiskt ett till med samma koncept – Essentis Bio hotel. Inte lika glassigt dock (verkar det som), och glassigt vill man ju ha.
Gaa! Det är ju snart sommar! Ni måste ju få alla det-får-man-inte-missa-under-sommaren-tips! De kommer, versprochen, men så länge får ni hålla till godo med ett riktigt bra kafé.
No 58 Speiserei i Neukölln gör asgoda frukostmackor, världens bästa kaffe och supermegadupergoda färskpressade juicer. Dessutom är allt vegetariskt eller veganskt.
Jag har tidigare tipsat om att du ska passa på att klippa dig i Berlin när du är där. För att det är så mycket billigare, helt enkelt (och på engelska om du vill och vet vart du ska gå).
En annan bra sak att ge dig själv under Berlin-trippen är en skönhetsbehandling av något slag. Generellt kostar både hud och nagel-behandlingar betydligt mindre än i Sverige och det finns massor av toppenställen.
En av mina favvo-sysselsättningar överlag är att gå på hamam och både Hamam für frauen och Sultan Hamam (som är de jag har varit på) har prisvärda behandlingar. Bäst är den jag kallar ”biltvätten” – att man först blir skrubbad av en turkisk dam och sedan liksom vispad med enorma svampar fulla av skum över hela kroppen. Heter KeseundSabunlama, kostar cirkus 25 euro och får dig att bli lenare än en bebisrumpa all over. Plus att det är intressant upplevelse.
Bakom en gardin i det här fina sminkrummet pågår aquafit SkinTrainereriet för fullt. Foto: Hanna Skoog.
Vill man ha lite mer finlir och ansiktsvård är Wheadon i Mitte ett helt fantastiskt bra tips. Testa basbehandlingen där de med hjälp av en maskin med det fräsiga namnet ”AquaFit SkinTrainer” skapar lyster i fejan utan dess like. Tar tjugo minuter, kostar 30 euro och eftersom de har som devis att vara en service för busy women on the run är det lätt att få tid med kort varsel.
Do it! Och sedan går du ut och dricker en rejäl bärs i vårsolen.
Tjing!
På Wheadon har de en massa kul hudprodukter också. Sådana man kan äta, typ. Innehåller i alla fall inget som är bad for ya. Foto: Hanna Skoog.
Berlinarna är ett märkligt folk. Å ena sidan är det aldrig någon som går över röd gubbe, och cyklar man någon meter på trottoaren kan man räkna med bannor från random arg person. Regler ska följas! Punkt!
Å andra sidan. Det knarkas åt höger och vänster, präktiga småbarnsföräldrar included. Och det röks som bara den på krogen, trots att det är förbjudet.
Fast ok. Det är inte helt förbjudet. Det finns nämligen en massa undantag – finns det till exempel avskilda ställen i lokalen är det okej att göra ett rökrum av det. Och är ägaren en easy going typ (och rökare själv kanske) brukar det inte vara så knussligt att röka även om rökrummet saknas.
Anledningen till att förbudet, som ändå var ett rejält förbud när det kom, har blivit så uppluckrat är (enligt snacket på stan) att någon barägare stämde staden för att den nya regeln var diskriminerande mot alla som inte hade ett avskilt rum att erbjuda sina rökare. Barägaren vann med resultatet att det blev okej att röka även på mindre barer – så länge man satte upp en ”raucherbar”-skylt utanför. Kanske att man måste ansöka om ett tillstånd också, jag vet inte.
Jag har aldrig gillat att vara på rökiga barer, men jag måste säga att jag ändå tycker att systemet i Berlin funkar rätt bra. Det finns nästan lika många rökbarer som icke-rökbarer och det är inte svårt att undvika röken (om man nu inte umgås med ett gäng rökare iofs. Vilket jag gör så fort det ska partajas lite). Man kan välja, helt enkelt.
Om det skulle funka att införa ett förbud att röka på allmänna platser även utomhus i Berlin? Eh. Skulle inte tro det.
Apropå min och Kristinas senaste podcast, där vi pratade en hel del om hur jag upplever livet här i Sverige nu. Jag har ju hela tiden sagt att tempot i Stockholm är typ tusen gånger snabbare än i Berlin – det var ju en av anledningarna till varför jag ville flytta från Stockholm från första början.
Att takten skulle ökas nu när vi flyttat hit igen kommer inte som någon överraskning, men jag måste säga att jag, än så länge, inte känner mig som en del av ruschen. Vilket jag är glad för – inte minst när jag stup i kvarten hör om människor som drabbats av utmattningssyndrom. Usch, det skrämmer mig så himla mycket.
Ta den grupp jag tillhör som exempel, småbarnsföräldrar i Stockholm. Jeeesus! Ni håller väl med mig om att småbarnstiden är den mest frustrerande, energidränerande och tidsglupande perioden i livet? Ja?
MEN VAR DÅ LITE SNÄLLA MOT ER SJÄLVA!
Att vara småbarnsförälder samtidigt som man toppresterar på jobbet, har rutor på magen, är en glittrande kärleksfull partner och bor i en jävla inredningstidning ÄR INTE RIMLIGT! Kan vi vara överrens om det? Ja? Bra.
Nu tänker jag inte påstå att Berlin har en manana-kultur á la Karibien, det är ju ändå Tyskland vi snackar om, men det är banne mig rejält mycket mer relaxat där än här. Under mina nästan åtta år där kan jag inte minnas att begreppet ”livspussel” någonsin kom på tal när jag pratade med mina berlinska vänner. Det är klart att det ibland var stressigt även där, men det var liksom inget övergripande allmäntillstånd som varenda människor gick runt och beklagade sig över – som här i Stockholm.
Så, vad har Berlinarna för hemlighet? Det ska jag berätta för er. Läs och applicera på era liv innan ni trillar av pinn, bitte!
10 livsvisdomar jag fått med mig från Berlin
1. Lämna alltid utrymme för spontanitet i planeringen. Som att kunna stanna lite längre i lekparken, hämta en pizza och äta middag där istället för hemma. Eller dra hem till några vänner i närheten för att käka upp deras rester från igår. Det här gjorde vi flera gånger i veckan i Berlin. Åtminstone under vår, sommar och tidig höst. (Obs! Våra vänner åt även upp våra rester ibland.)
2. Lär känna dina grannar! Unga som gamla! Vi lever tillsammans i den här världen, lika bra att göra det bästa av det. I Berlin tog vi inte sällan en öl nere på gatan med butiksägaren i vårt hus, eller drack vin och och åt ost med pensionärerna ovanför oss.
3. Hitta sköna sociala ytor och utnyttja dem för allmänt häng. Jag har många gånger skrivit att Boxi var vårt andra vardagsrum och så var det verkligen. Nu säger ni ”men i Sverige är det så kallt, det är inte skönt att vara ute”. Jaha, då får ni väl klä på er eller börja hänga hemma hos varandra istället? Fast det inte är nystädat. Återigen – se till att bli kompis med folk i närheten!
4. Släng fram några mackor istället för att laga middag vareviga dag, det här gör tyskarna varje vardagkväll. I synnerhet de som har småbarn. Effekt: Du behöver inte bli ett nervvrak under hell hour. Och nej, barnen kommer inte bli undernärda. Koka ett ägg också om du är orolig, vetja.
5. Det mesta blir så mycket mer intressant om man struntar i alla borden och måsten. Allt från parmiddagar till klädstil.
6. Det är (nästan) aldrig värt att stressa. Särskilt inte för sånt som ändå inte går att påverka, typ att sonen kommer försent till skolan pga ett tåg som redan är missat. Passa på att umgås istället.
7. En god öl gör livet ännu bättre. I alla lägen.
8. Så sjukt mycket prio på att skratta och ha det härligt med vänner framför att träna fyra gånger i veckan och ha ett perfekt hem. Tycker jag i alla fall.
9. Apropå perfekt. Lägg ner alla försök till att vara det. Perfekt är astrist och ointressant.
10. Ta dig tid till att bara stanna upp ibland och betrakta. Konst, andra människor, ett vackert träd. Att fundera och bara ta in är så megaviktigt för att må bra, ha kontakt med sig själv och vara en fungerande människa. På riktigt, alltså.
Typisk sak man kan stanna upp och tänka på en stund.
På tal om min guide till det gröna Berlin. I texten blir Sophia Hoffmann intervjuad. Hon är en riktig vegankändis i de berlinska matkretsarna och syns i massor av sammanhang där. Bland annat har hon en youtube-kanal och i några klipp är hon faktiskt i Stockholm för att kolla in veganscenen här. Spännande ju! Berlin möter Stockholm!
Kolla in avsnitten HÄR! Hon pratar lite tyska då och då men det mesta är på engelska.
Jag äter allt, men försöker – förstås – att mest äta växtbaserad mat. I Berlin är det superduperlätt. Veganismen är mainstream där, inget konstigt, och det finns nästan alltid massor att välja på, för alla. Dessutom är det alltid tydligt vad som innehåller vad i menyerna.
Mitt absoluta favvoställe just nu heter The Bowl och ligger i Friedrichshain. Deras mat är sockerfri, köttfri, mjölkfri och glutenfri. Men inte smakfri! Allt jag har provat där har varit top smashing (drömmer om deras matcha-latte varje dag. Den godaste jag druckit. Ever.)
Efter alla år i Berlin är min familj rätt bortskämd med kul lekplatser. Där består de nämligen av klätterställningarna i form av drakar, jättegrönsaker, storslagna piratskepp eller bara galna kringelikrokar i allsköns färger. Kantade av gatukonst och poesi på väggarna omkring. Den ena spielplatzen är inte den andra lik.
Och så kommer vi till Sverige. Och lekplatserna är som kloner. Stöpta i samma form, eu-anpassade – som om kombinationen barn och konstnärlighet vore förbjuden. Så ickefantastieggande att det är inte är klokt.
…tänkte jag först.
Men sedan kom jag på att det kanske är därför Sverige har så många musiker, entreprenörer och uppfinnare att skryta med? För att barnen här bjudits på cirka noll kreativ stimuli utifrån och därför varit tvungna att själva hitta på för att göra det roligt?
Kanske.
Det blir i alla fall lite mer uthärdligt om man tänker så.
Kontrasterna, den närvarande historien och den sköna atmosfären – frilansjournalisten Johanna Paues föll handlöst för Berlin redan under det första besöket för sju år sedan. Två år senare flyttade hon dit.
Och så kommer vi till Sverige. Och lekplatserna är som kloner. Stöpta i samma form, eu-anpassade – som om kombinationen barn och konstnärlighet vore förbjuden. Så ickefantastieggande att det är inte är klokt.
Kontrasterna, den närvarande historien och den sköna atmosfären – frilansjournalisten Johanna Paues föll handlöst för Berlin redan under det första besöket för sju år sedan. Två år senare flyttade hon dit.