Med allt menas årets semester. Vår ”Death before disco tour-13” har landat i Stockholm igen. Och det är ju för jädra skönt att ha ett jobb som det känns kul som få att komma tillbaka till. Och minnena finns ju kvar.

Frukostmackorna vid tältet på diverse campingplatser i Frankrike och Spanien, modell vuxen.

Samma frukost men i modell barn (Pain au chocolat funkar i alla lägen för övrigt.)

Resterna av den goda fisken i San Sebastian som Allystuff stolt visar upp (men det var inte han som åt den, han gillade ställets hamburgare bäst).

Druvorna i Frankrike hade kommit betydligt längre än kusinerna i Spanien.

Miguel i Briones, Rioja, var tyvärr inte hemma, men hans vin är ju lika förbannat gott ändå.

En carajillo (spanjorernas svar på kaffegök, espresso med antingen rom eller brandy, lika gott oavsett) sitter aldrig fel. Aldrig.

Men den där apelsinpuddingen i Arnedillo, Rioja, kunde jag faktiskt ha varit utan.

Colmar i franska Alsace, bjöd på tysk husmanskost – Chocroute (uttalas ”tjokrutt”) – med ljummen surkål och potatis i mitten, omringat av fyra sorters kött. Detta är Colmarvarianten, Alsacevarianten bjuder på hela sex sorters kött. Och då ligger ändå Colmar i Alsace.

Och till slut, under resans sista andetag, drog jag en lättnadens suck i en butik utanför Strasbourg – frassarna är som vi, bland alla mysko smaker på chips finns det även plats för lättsaltat. Pust!