När vi lämnade Sverige hade Hannis två önskningar inför resan. Hon ville sitta på ett franskt café med snirkliga stolar (check, det löste vi i Paris) och hon ville klappa en fransk katt. Och i Sant Remy de Provence hände det:

Lyckan blev total.

Själv hade jag inte lika uttalade mål med resan, förutom gott att äta och gott att dricka. Så på sätt och vis fulländades också min resa i Sant Remy – tack vare Angelines lyx-ostbricka. Det är inte mycket de gör bättre i Frankrike än i Spanien, men ostar är de för jädra duktiga på, frassarna.

För säkerhets skull bad jag Angeline att skriva ner namnen på ostarna. Överst till vänster, ”Tome de Savoie”, och under den en ”St Felicien lait cru” (på råmjölk alltså). Underst en krämig ”Roquefort” och snett upp till höger om den en ”Epoisse offiné au Marc de Bourgogne”. Och slutligen, den som är näst högst upp på bilden, en ”Reblochon Fermia”. Samtliga ostar, förutom Råckfårten, är på komjölk.