Jag är vansinnigt förtjust i potatis, på längden och tvären, men ibland är pasta minst lika gott. Forne bråkstaken Paolo Roberto, numera hälsoguru och matlagare av fastrarnas mat, har sedan en tid ett eget pastmärke, Le Zie. Serien innehåller lite udda pastavarianter, alla väldigt goda. Men på senare tid har jag (tack vare PerPer) upptäckt Zetas grejer. Den här (var namn jag aldrig sett/hört förut) åt jag igår:

Cavatelli låter mer som en ung, lovande mittfältare i Genua eller Fiorentina än en potent pasta, tycker jag. God var den i alla fall. Fyllig och rund smak, smakade kvalitet. Väl värd att hålla utkik efter i en matbutik nära dig.