Det hände sig när jag var i Mexico ett halvår. I Acapulco flydde jag hettan in på luftkonditionerade biografer stup i kvarten. Riktigt najs. Ännu mera najs blev det när halva filmen hade spelats, då dök det upp ett slags avbrott, en ”intermedio”. Filmen stannade och vips dök några glada försäljare upp. Med brickor på magen bjöd de ut kalla pilsner, snacks, godis och piña coladas och såg till att alla hade det gött och trevligt. Detta ”intermedio” är jag just nu inne i. In Sweden we call it semester. Och precis mitt i denna ”intermedio” finns tid för, ja en sorst rekapitulering.

Evil Steve och hans familj kom traditionsenligt ut till vårt sommarställe och firade midsommar. Sillalunchen kröntes av Leif Mannerströms förbannat goda friterade laxbollar. Grillmiddagen…

… gick inte av för hackor den heller. Helgrillad fläskytterfilé, rostad potatis med valnötter, halloumi, chilitomat-salsa, sockerärter och självklart León Dormido i glasen. (recepten till just den här middagen fanns att finna i Söndags midsommardagsupplaga).

Och lika traditionsenligt som midsommar åkte jag, Hannis och Allystuff i väg på en resa (i väntan på att Lilla Hjärtats semester skulle börja). Vi stannade först till i Gemla (orten bland alla förbannade granar i Småland) där Syster Yster hade dukat upp en hamburgerbuffé som förmodligen var den mest kompletta jag någonsin ställts inför.

Hon är för övrigt sjukt bra på att fixa till en sittning med allt det lilla extra man inte visste att man gillade förrän man såg det framför sig.

Well, sedan drog vi vidare till Trelleborg-Sassnitz-Göhren (och nu snackar vi småort på Rügen)-Stralsund-Stettin (sorry alla polacker, jag kan inte hänga med bland alla era konsonantstaplar och håller mig till den tyska stavningen)-Sopot (som ligger inklämd mellan Gdynia och Gdansk). Vi tältade mest hela tiden, men smörjde kråset…

… så fort vi kom åt. Och vi kom och åt…

… turkisk-tyska döners, internationella banana splits…

… och ärkeamerikanska kycklinggrejer. KFC verkar vara the big thing i Sopot, det fanns hur många KFC:s som helst. I Sverige försökte sig kedjan på en etablering redan i början av 1980-talet, men vi verkade inte gilla Colonel Sanders skapelser och kedjan drogs sig tillbaka lika snabbt som den kom. Nu, 2014, ska de tydligen göra ett nytt försök, men om man ska tro Hannis och Allystuff så kommer det att gå åt skogen den här gången också. Bara majskolvarna fick tummen upp, men de var krångliga att äta.

Från Polen åkte vi över till Sverige, Karlskrona och Aspö, till Much…

…och tre femtedelar av hans familj. Och jädrar i min kyrka, den blev kanske aningen torr (vi grillade den till 68 grader, men borde nog stannat vid 62) men porchettan kan ha bjudit mina smaklökar på sommarens massage número uno.

En rejäl grisstek laddad med rosmarin, citron, chili, fänkålsfrön och bacon. Fantastiskt.

Och nu, med lika mycket kvar som det som har passerat av min intermedio, tar vi nya tag. Tjohooo!