Det är lite märkligt det där, att så fort det ska sjungas snapsvisa på kalas så är alla mina snapsvisor försvunna. Bara ”På en pinne” är kvar, och den är förvisso rejält bra, men den börjar bli lite tjatig. Så nu ska jag göra mitt allra bästa för att komma ihåg den här godbiten och ta fram och briljera vid nästa tillfälle. Om jag nu bara kan komma på hur melodin till ”Skånska herresäten” går.