Precis när jag stängt fönstret för alla onyttigheter bestämmer sig OLW för att lansera en ny satsning – som kommer att sätta min karaktär på stora prov. Jag är alldeles förtjust i ostbågar, ostbollar, ostkrokar och allt annat snacks med ost, och dessutom tillhör jag kategorin människor som hellre tar in en ostbricka än dessert efter maten. Ost är med andra ord en av mina akilleshälar. Och så slår OLW till med full kraft:

OLW kan ostsnacks och har rest världen runt för att hitta de godaste ostarna med de rätta smakupplevelserna till höstens snacks. Resultatet blev tre nya smaker som lanseras under kampanjnamnet Ostresan.

Stockholm 8 september: OLW, marknadsledare inom snacks i Sverige, lanserar nu tre nya ostsnacks. De nya sorterna har smak av mild dessertost, lagrad ost och pepper cheese. Nyheterna lanseras som en Limited Edition och kommer att finnas i butik under en begränsad period.  Kampanjen har OLW valt att kalla Ostresan och de olika ostsnacksen har inspirerats av tre klassiska ostländer: Frankrike, Italien och USA.

–  Genom att fokusera på ostar från klassiska ostländer sätter vi själva ostsmaken i fokus, vilket ligger helt i linje med vad våra konsumenter efterfrågar. Våra tre nya ostsnacks är gjorda på riktig ost för att maximera smaken, precis som våra andra cheezprodukter, säger Charlotta Oldén, Marknadschef, OLW.

Årets Lily Bollinger är ingen mindre än Maya Samuelsson, Vinkällans sommelièrutbildning. Och vad betyder det då? Jo, Maya…

… utsågs därmed till Sveriges bästa kvinnliga sommelière 2014. Helt i Lily Bollingers anda. Eller hur man nu ska se det. Bland alla jästa druvor var Lily – förminskad till madame Jacques Bollinger – uppenbarligen mest förtjust i bubbel.

Prisutdelningen gick av stapeln vid lunchdags idag, och därmed bjöds det också på lunch, signerad Mattias Larsson. En trerätters i all enkelhet en vanlig tisdag i september.

Försten ut var en salmalax så len som sammet. Med citronett, blomkålscrème och pyttesmå sirapsskorpor:

Andren ut var en variant på råbiff på kalvkött med rödbetor, rostad kapris och parmesan:

Och tredjen ut var en bit kummel ackompanjerad av en västerbottenskrokett och svamp.

Ja, vad ska man säga? Sometimes it’s a dirty job, but someone’s gotta do it.

Pålitliga som Posten (var en gång i tiden) presenterar Food&Friends sin trendspaning över mat, dryck och måltider. Och jag tycker det var så passens intressant att ni här får i stort sett hela spaningen på ett bräde:

•••

Matkommunikationsbyrån Food & Friends har för elfte året i rad presenterat sin trendspaning inom området mat, dryck och måltider. I år samlas trenderna under parollen ”Welcome to Weird” där gruppen Millennials med sin nyfikenhet och vetgirighet ställer krav på autenticitet i jakten på något nytt och en bra historia. 2015 pekar mot en rörelse bort från massproduktion, massdistribution och massmarknads-föring till något nytt där udda blir normalt.

Begreppet ”Millennials” beskriver den grupp som blev vuxna vid millennieskiftet och idag är mellan 18 och 30 år. För dem är Internet, mobiltelefon och recession något som alltid funnits. Millennials beskrivs ofta med tre C: Confident, Connected and (open to) Change. Under 2015 tar Millennials allt större plats på restauranger, barer och i matbutiker, vilket bidrar till nya tendenser och företeelser i matvärlden.

– Massproduktion har tidigare varit vägen till lönsamhet. Vi har alla försökt vara unika, men köpt likadan soffa, likadana kläder och haft likadan frisyr som bästa kompisen och grannen. Nu ökar möjligheterna att bli mer olika. Den nya generationen söker unikitet. Med hjälp av ny teknik som robotics och 3D-printrar är detta möjligt, berättar Lennart Wallander, vd och trendspanare på Food & Friends.

Big is not so beautiful

Millennials efterfrågar och kräver småskaligt producerade varor, vilket leder till att massproduktion dör ut. Budweiser har backat sin försäljning i två decennier. Idag öppnar 1,5 småbryggerier per månad i Sverige. Stora varumärken får lämna plats till mikrobryggarna.

– Kentucky Fried Chicken och andra stora aktörer är helt fel, säger Lennart Wallander. Man talar om att de stora aktörerna står inför ”The Millennium Challenge”. Istället kommer alternativ som Panera Bread och Chipotle Grill, som enligt Nielsen är Millennials favoriter. De erbjuder bättre råvaror, bättre service och mat som lagas à la carte. Dessutom driver de sociala frågor som böndernas situation eller mat till hemlösa, fortsätter Lennart.

Save The World

Millennials vill gärna bidra till en bättre värld, speciellt om det inte kostar för mycket. Att äta mindre kött är just en sådan aktivitet som Millennials har tagit till sig. I USA ser man för första gången en minskande köttkonsumtion, minus åtta procent per capita sedan 2008.

– Att vara en veggievore, att sätta grönsakerna i första hand, och ökad medvetenhet om råvaror är en trend som fortsätter att växa starkt, och det finns många exempel på restauranger för detta: ett exempel är SweetGreen. I Sverige är vi ännu inte där, då konsumtionen per capita ökade med tre procent 2013, säger Lennart.

Wi-Fi det nya syret

En Millennial använder mobilen på restaurangen, i bussen, i sängen, i möten och ser detta som en självklarhet. 83 procent av Millennials sover med mobilen bredvid sig jämfört med 46 procent av övriga generationer.

– Har hotellet dåligt wifi, då byter man hotell. Har restaurangen inget wifi, sorry. Mobilen är den ägodel som, om man förlorade den, skulle betyda mest för ens vardag, säger Lennart Wallander.

Flera kedjor som Starbucks och Chipotle har skapat appar för att hantera kundernas beställningar snabbare med hjälp av mobilen. I USA finns appar som Dash, TabbedOut och MyCheck, i höst kommer svenska digitala lösningar som Waitress som fungerar på flera anslutna restauranger.

Snacking är det nya sättet att äta

Med sin egen dygnsrytm har Millennials ändrat på hur man äter, där runt 35 procent av kosten faktiskt består av olika former av snacks. Om Millennials får bestämma blir det bara ett mål varm mat per dag, resten är snacking och framförallt flingor eller müsli med yoghurt. I USA annonseras Kellogg’s flingor med rubriken ”Good. Night. Snack.” Flingtillverkarna börjar kommunicera ”även goda som kvällsmat” på förpackningen i Sverige. Eller så packar de flingorna i små enheter stora som godispåsar, som är enkla att ta med.

Har du slunchat idag?

Lika stökigt är det vad gäller uppfattningen om vad man äter när på dygnet. Dessa nya måltider har fått en serie färgstarka namn. Brunch känner alla till, måltiden mellan breakfast och lunch.

Nu kommer det ett antal nya begrepp:

• Måltiden mellan Lunch och Dinner = Linner.

• Måltiden som består av Breakfast fast serverat på kvällen (när det är Dinner) = Brinner.

• En helgmåltid som ska bota måndagsångesten börjar med snacks (kanske vid 16-tiden) och övergår till supper = Slunch.

Taco Bell har sedan länge kampanjat hårt för det man äter mellan middag och frukost, det vill säga på natten = ”Fourth Meal”.

De nya vinbarerna

Från att ha varit stela och gubbiga blir nu vinbarena hippa, unga och feminina. Med avslappnad stil, rotation bland flaskorna och system för att prova innan man köper lockar man ungdomar, som i betydligt högre utsträckning besöker vinbarer än de äldre generationerna.

– Nu bryts gamla tabun, berättar Lennart. På L’Entrepot i Hackney, London serverar de mousserande vin ur tappkranar. Jag har testat, det funkar!

De nya smakerna

Efter att sött och salt dominerat smakvärlden får surt och bittert kliva fram. Sommardrinken Aperol Spritz banade vägen till tyngre bittra smaker som Campari, Amaro (en besk digestif från Italien) och Fernet Branca. Hippa barer laddar upp med ett batteri av bittra essenser för optimal twist på drinken.

Stora smaker

När Millennials lagar mat är de noga med att minska på fettet och kompenserar gärna med starka smaker. Amerikanska Millennials lagar gärna kryddstark mat från Mellanöstern, kanske för att på så sätt även revoltera mot sina föräldrars värderingar.

– Vi har sett mängder med Food Trucks, i bland annat Portland, som bär arabiska tecken. Förbered er att stifta bekantskap med kryddor som tahini, sumac och za’tar, säger Lennart.

Källa: Food & Friends trendspaning 2015

Visste ni att Systemet nu har 45 olika artiklar med alkoholfritt? Nähe, men det har de. Öl, vin, must och lite annat smått och gott. Vinbärsmust, blåbärsmust och äpplemust rekommenderas å det varmaste.

Visste ni att samma System säljer drygt 2 miljoner liter alkoholfritt varje år? Nähe, men det gör de. Det säljer dubbelt så mycket alkoholfritt som champagne.

Och visste ni att det finns ölproducenter i Spanien som vet hur man får en matredaktör i Sverige att över huvud taget fundera på att köpa en burk öl med alkoholfritt? Nähe, men sätter man en så här fin logga på burken så kan han faktiskt tänka sig det.

Jag är uppväxt med en morakniv vid höften. Och innan er fantasi hinner flyga iväg alltför mycket kan jag vidareutveckla det med att jag och mina homies gillade att bygga hyddor i skogen. Massor av hyddor och massor av skog. I vilket fall, det har inte slagit mig förrän nu att Mora (som jag för övrigt hyser ett visst agg till, som Leksandssupporter alltså) borde ta fram knivar som man inte bara använder i skogen utan också i köket. Och vips:

De ska tydligen släppas ut till vanligt redigt folk i september någon gång. Och säljas på Cervera i första hand.

Hepp, nu är det inte långt kvar…

till Tony ”Bulla” Olsson&Co:s höjdpunkt på hösten:

Stockholmsmässan är platsen.

Det här måste ju vara ett beundransvärt initiativ. Och efter en hel del rött, vitt, blandat, skummigt och mixat i glasen en hel semester känns det inte så främmande heller för den delen.

Nej, jag kommer inte framåt. Blicken är fortfarande vänd bakåt. Alltså, resterna av semestern är som ett ankare som vägrar låta sig dras upp. Well, sämre ankare kan man ju ha.

Den här lilla rackaren fanns på en tallrik på krogen Es Verger, mitt på Mallorca (japp, för femtielfte gången blev det en tur till Spanien på semestern, detta trots att vi hade bestämt oss för att det skulle vara ett Spanienfritt år), på vägen upp till Castell d’Alaró. Köttbiten heter ”paletilla de cordero” och kan närmast översättas till lammskuldra. Inget konstigt med det, men det var förmodligen det godaste lammkött jag har ätit. Ett helt ben, skräddarsytt för en hungrig gringo. Förutom salt var det helt okryddat. Fan, jag blir nästan förbannad, vad gott det var.

Vi hittade till Es Verger efter ett tips från en före detta kollega till en före detta granne och båda intygade att den minst sagt knaggliga resan upp till krogen var all möda värd. Och det var den. Jag berättade för kyparen (som också var son eller möjligen sonson till ägaren, vi snackar alltså om ett familjeföretag) att en kille jag känner hade sagt att Es Verger är en de bästa restauranger han vet. Kyparen ryckte lite på axlarna:

– Nej, det tror jag inte. Men vi världens bästa restaurang för lammkött.

Bara så där. Hur självklart som helst. En sådan kille kan man ju inte annat än gilla.

Alla var dock inte förtjusta i krogens mat. Eller rättare sagt, en som sannolikt inte uppskattade maten var…

… gynnaren som pustade ut i skuggan av en bil ute på parkeringen. Är rätt säker på att gynnaren hellre skulle se att Es Verger satsade på grisfester i stället.

Hepp, jag inser att det är en rejäl lyx, att ha ett kneg som det känns kul att komma tillbaka till efter semestern. Noll jobbångest, knappt ens en önskan att semestern borde vara längre än den var. Lyx är ordet.

Och vad har då hänt under min frivilliga frånvaro. Lite av varje ser det ut som:

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

Well, det var ett axplock ur mejlboxen, ur det förgångna. Men nu tittar vi framåt i stället. Tjohooo!