Det kommer en nyhet på Systembolaget någon gång i december. Jag har inte smakat den, fram till för några minuter sedan visste jag inte ens att den fanns och jag visste inte heller att jag hade längtat efter den. Men det gör jag. Smaka på orden så förstår ni vad jag menar:

Baileys Chocolat Luxe.

Baileys Chocolat Luxe.

Det kan ju inte bli fel. Den innehåller 30 g belgisk choklad, enligt receptet, och så här ser pavan ut. Som jag längtar. Herrejösses!

Ajdå, glömde lägga ut den här i söndags kväll, men, ja, här kommer den.

Tjälknöl (heter det förresten tjälknöl eller tjälknul?) på älginnanlår, en klassisk potatisgratäng och morotssallad satt som en smäck. Dock utan rödtjut.

Med anledning av ett framtida matjobb (gissa vilket! En ledtråd är att det har med en högtid att göra. Mejla in ditt förslag till: johan.gunnarsson@aftonbladet.se. Vinnaren får ett fint pris, oklart vad än så länge) samlades Söndags redaktion för en liten fest med hemlagat, cava och aningens julsnaps. Och efter en stund såg det ut så här:

Ytterligare ett enormt fint pris väntar den som gissar rätt på frågan: Vad händer här?

Gröna Lund slog besöksrekord med över 1 500 000 besökare under årets säsong. Konserterna har nog varit en rejält bidragande orsak, själv har jag sett fyra: Bad Religion, Slayer, Loreen (som förkläde åt Hannis) och In Flames. Jag har också ätit lika många kebab i den lilla grillen precis innanför huvudentrén, men i sin redovisning över matåret 2013 verkar Grönan blankt strunta i det. Gu vad otacksamma de är, jag som gjorde mitt bästa.

Gröna Lunds säsong i siffror
Besökssiffra 2013: 1 500 380 gäster (2012: 1 334 160 gäster)
Antal sålda glasskulor: 298 008 st
Antal sålda hamburgare: 190 353 st
Antal sålda godisremmar: 172 475 st (eller 10,3 mil remmar)
Antal sålda donuts: 148 375 st
Antal sålda popcornstrutar: 63 043 st (eller ca 880 badkar fulla med popcorn)

Usch, fy fasen! Nog för att jag gillar bacon, men det här låter bara förskräckligt:

Hoppas innerligt att mannen ifråga klarade sig.

Trendspanarna har sagt sitt – det är slut med de rena smakerna, det som kommer är spännande kryddblandningar och asiatiska influenser. Spaningen innehåller rätt mycket intressant info, som ”Cuisine de Bloguer”– en konsekvens av allt vårt pillade på mobilen – men att kockarna nu ska laga mat som de själva gillar (som om de inte skulle ha gjort det förr???) och att maten nu ska stå i fokus i stället för inredningen (det låter som en förändring som skedde för rätt länge sedan, läs: husmanskosttrenden) låter som, ja, en insparkad dörr som redan var öppen. Huvudbudskapet, att det nu kommer att bli rejäla kryddningar i maten, låter som en aningen logiskt eftersom alla trender bryts av en motpol.

Well, här kommer det hela:

Pressmeddelande Stockholm 5 september 2013

MASH IT UP! FRÅN RENHET TILL NBLANDNINGAR. 2014 PRÄGLAS AV ASIEN OCH EGENKOMPONERADE, SMAKRIKA KRYDDBLANDNINGAR 

För tionde året i rad presenterar matreklambyrån Food & Friends sin omfattande trendspaning med företeelser inom mat, dryck och måltider. Den viktigaste observationen inför 2014 är att den renhet som har präglat de senaste åren övergår i en period av mer smak, kryddor och blandningar samt starka asiatiska influenser och nya innovationer för att möta efterfrågan på nya upplevelser, smaker och presentationer. Mat är som populärkultur och därför måste det hela tiden komma något nytt för att konsumenterna ska vara intresserade. För att möta en större efterfrågan blir till exempel hybridfrukter allt vanligare. Kryddkombinationer som vi inte har fått bland tidigare mixas hej vilt. Hybridfrukter såsom ”päpplen”
träder fram och på tallrikarna samsas kryddor och smakblandningar från världens hörn.
–”Att vi vill ha mer är ett tecken på att vi är på väg ut ur lågkonjunkturen. När det är dåliga ekonomiska tider präglas våra tallrikar av ”comfort food”, den mat man fick av mamma, mat som är ren från det som kan verka skrämmande eller obekant ute i världen. Nu står vi inför en ny mix av
smaker och företeelser”, säger Lennart Wallander, vd på matreklambyrån Food & Friends.

Framfart för autentiska asiatiska smaker

Etableringen av autentiska asiatiska restauranger är på framfart. Ett exempel är Icha Icha i Moodgallerian i Stockholm. Andra autentiska asiatiska kedjor som etablerar sig är Pok Pok som startade i Portland, Rosa Thai Café i London och Shop House som startade med en enhet i Washington DC och i år har poppat upp på flertalet ställen i hela USA och väntas nå Europa inom kort.
–”Jag kan inte laga asiatiskt, men det är det enda som jag lagar till mig själv, på det sätt som jag vill.”, säger Klas Lindberg, Årets Kock 2012.

Det är maten som kockarna själva gillar som nu kommer ut till gästerna.
Restaurang Montmarte i Chelsea, New York som från början hade en fransk inriktning har valt att återspegla det deras kinesiska kock Tien Ho är känd för. Nu kryddas den franska blodkorven istället med den kinesiska kryddan five spice. Restaurangens ”plat du jour” består vissa dagar av anka tillagad på klassiskt franskt vis och andra dagar är den kryddad med den indiska curryn vadouvan och glaserad med kumquats. På Yam’Tcha i Paris blandas det franska och kantonesiska köket och på En Hakore i Chicago kan du beställa en ”Sushi Bap”, det vill säga en mash up på japansk sushi och koreansk ”Bibimbap”.
Med behovet av mer och starkare smaker utvecklas kryddhyllan vidare. Evolutionskedjan är från ketchup via sweet chili vidare till sriracha och nu gochujang.

TRENDSPOTTING – Cuisine du Bloguer och stengods

Sociala medier får restauranger och barer att inse vikten av spektakulära presentationer. Det är vanligt att åtminstone några rätter är så knäppa att gästerna måste ta upp sin smartphone för att dela med sig av måltiden med hela världen. Med detta har uttrycket ”Cuisine du Bloguer” fötts.
På borden ersätts också porslinet av stengods. Restaurang John Salt i London serverar ”Lick-aBrick”, en rätt där en tegelsten täcks med sockerglasyr, en klick kycklingleverpastej och lökpuré.
Tanken är att slicka i sig hela rätten på en gång. I barvärlden går man ännu längre än stengods.
– På puben The Hinds Head i England, får du först en menande blick och sedan en bok av bartendern då du beställer ”Charles Dickens Punsch”. Boken, som naturligtvis är en Charles Dickens, är inte till för att läsas, utan innehåller en fickplunta, som gästen själv öppnar och häller upp i ett glas.
Easy as pie! säger Lennart Wallander.

Maten i fokus

Inredare och arkitekter förväntas också ta mindre plats i restaurangvärlden. Tidigare togs arkitekter in från Spanien, och sten flögs upp från Galicien. Nu är det maten och kocken som ska vara i fokus.
– Ställ renoverade restaurangtoaletter för sexsi!riga belopp mot att ha en kock till i köket och vad det gör med matupplevelsen, säger Lennart Wallander. Leif Mannerströms restaurang Kometen i Göteborg är ett exempel på detta. Där har man, utan att ändra en pinal, vridit upp köket så att det i dag är en av Sveriges bästa restauranger. Det är maten som nu är grejen, fortsätter Lennart Wallander.
Detta innebär att även yrkesrollerna i matvärlden håller på att blandas upp. Det hänger ihop med den fortsatta fokusen på matens huvudperson: kocken.
–”Ingenting ska komma mellan själva kocken och hans gäster. Till och med servitörer kan få stryka på foten i denna strävan”, säger Lennart Wallander.
Blandningar blir starkare, kombinationer och smaker svetsas samman.

En ny mix av företeelser. 

På världens just nu bästa restaurang (Worlds 50 Best Restaurants), El Celler de Can Roca, serveras efterrätten ”Anarchy”, en tallrik med små duttar av olika smaker såsom basilika, honung, mandel, passionsfrukt, mynta, dragon, bourbon, kardemumma, apelsinskal, anis, pumpafrön, ingefära, viol, kryddnejlika, kokos, vanilj och ka!e. Totalt 49 smaker.
–”Vi vill ha mer smak, mer överraskningar, mer nytt, mer av allt”, avslutar Lennart Wallander.

”Den 11 oktober firas Äggets Dag i hela världen. Ägg är ett riktigt superlivsmedel och innehåller alla näringsämnen vi behöver förutom C-vitamin och kolhydrater.
Nya rön visar att vi svenskar lider brist på D-vitamin, ett vitamin som det helt naturligt finns gott om i ägg. Äter du två ägg om dagen får du i dig en fjärdedel av rekommenderat dagligt intag av D-vitamin.”

Så löd en del av texten i ett pressmeddelande som nyss damp ner i mejlboxen. Well, att ett ägg får sin egen dag är väl i sin ordning eftersom kanelbullen fått sin, våfflan, semlan, äpplet och säkert sockerkakan också, men låter det inte lite krystat när ägget beskrivs som ett ”superlivsmedel” som bara saknar c-vitamin och kolhydrater? Känns det inte lite som att säga att frukt är godis? Eller att ”huset är färdigt för inflyttning, men det saknar tak och toalett”?

Igår var det en fullrulledag, och dessutom en jäkligt trevlig jobbedag.

Först ut var testlunch på fantastiska nyöppnade restaurang Nytorget 6. Aftonbladets krogrecensenter hade varit där före mig och gett stället hela 4 plus, och det tillhör inte vanligheterna att snåljåparna gödslar med plussen så pass. Men jag förstår varför.

Sillar, tunga (som är betydligt godare än vad associationen antyder), laxtartar, juldesserter och hela baletten. Och så en råraka:

Det hela sköljdes ner med ett batteri av snapsar. Till lunch? kanske en vän av ordning undrar. Japp, saken var den att vi efter bästa förmåga skulle testa fyra olika snapsar – Allborg Jubileum, Aalborg Julakvavit, Linie akvavit och den sprillans nya Linie Double Cask (som seglade direkt upp på min snapslistas förstaplats, den otroligt softa och lite fruktiga tonen av madeirafat brände rätt igenom mina smaklökar) – för att se vilken snaps som passade bäst till de olika rätterna. Och det hela mynnar så småningom ut i ett matjobb som når nära dig i juletid.

Well, efter lunch är det ju som bekant dags för middag, den här gången på ett av O’Learys ställen. Anledningen? Kedjan firar 25-årsjubileum och har året till ära tagit fram ett sprillans nytt öl, exklusivt för just O’Learys.

Sportbladets Nöls (ska uttlas med en rejält stark tysk brytning) lät sig väl smaka av både öl och…

… en komplett hamburgerbuffé med extra allt. Jag funderade på att skippa allt förutom en hög knaperstekt bacon, men insåg att jag måste uppföra mig och byggde upp en klassisk burgare med biff, cole slaw, bacon (kanske aningen för mycket) och dressing.

Ölet – Brooklyn Founders Choice Ale – hade jänkarna på Brooklyn brewery i New York tagit fram. En av hjärnorna heter Gareth Oliver…

… och medan han hällde upp sin nya skapelse berättade han att han 1983 spelade bowling med The Ramones i Boston. Och med den historien gav vi självklart ölet 5 plus! Nä, men det är ett riktigt gott öl de har tagit fram. Tillräckligt mycket IPA för att vara intressant (utan att skrämma bort IPA-hatarna) och tillräckligt mycket lager (utan att för den skull vara blaskigt) för att man kan dra i sig en 5-12 öl utan att få skavsår i gommen.

Burgare och pilsner följdes av en quiz på temat sport&öl och trots vårt sex man starka lag (inklusive två brandmän) kom vi inte ens nära en pallplats. I quizen alltså. I ölhävartävlingen tog vi garanterat guld.

Gröna Lund har stängt för säsongen, men i fredags kväll öppnade de upp för en endaste konsert – In Flames. Och det var otroligt bra, att de öppnade alltså, för In Flames levererar alltid.

Men det var också kallt som få, trots att bandet brända av all tänkbar pyroteknik, så när Balken och jag kom tillbaka till Slussen (med färjan från Djurgården) letade vi snabbt upp en krog i närheten. Vi siktade mot Eken, men halvvägs dit fanns ett annat ställe. Det visade sig heta Blå Dörren och var en fullträff. Öl och mat, javisst, men snapsarna!

Mannen bakom disken blandar själv husets snaps och han sparar inte på fantasin. Dill-, drottning- och en massa andra godsaker. Själv fastnade jag för en pepparrotssnaps, som precis som namnet avslöjar var rent brännvin kryddat med pepparrot (och bara pepparrot). Solo (med endast öl som sällskap) var den spännanden och väldigt udda, men jag kan sätta mitt bästa köksförkläde på att den blir fantastisk ihop med sill eller gravad lax. Och det lär ju inte vara så svårt att testa, det behövs ju bara en bit pepparrot och brännvin.