Här går man ut och lovar kanadensisk seger efter två peridoer.

Så vad gör Ryssland?

Jo, de går ut och gör fem mål i den tredje perioden och vinner med 5–3.

Tarasenko kom tillbaka och gjorde ett mål och ett ass. Kuznetsov gjorde två ass, där passningen till Tarasenkos 3–3 var hockeykonst.

Kanada, som var stora starka Kanada i två perioder, uppträdde som ett gäng beskedliga skolgossar i den tredje perioden.

De var fullständigt paralyserade.

Hela arenan var fullständigt i chock.

Vilken match det blev.

Och till sist: Grattis Ryssland. Vilken turnering ni har gjort.

Ryssland måste få nästa mål skrev jag, men det var Kanada som gjorde 3–0.

Målskytt?

Brayden Schenn, naturligtvis.

JVM:s poängkung fick en läcker passning av Marcus Foligno och direktsköt 3–0 efter 6.27.

Ryssland gör absolut inte någon dålig final, men Kanada har marginalerna med sig och är effektiva när chanserna dyker upp.

Kanada har medvetet spelat hårt mot ryske stjärnan Tarasenko och med med fem minuter kvar av andra perioden lyckades de få bort Tarasenko. Marcus Folignos skridsko träffade en liggande Tarasenko som blev liggande och sedan hjälptes av isen. Ingen utvisning på Foligno och det var delvis en olyckshändlse, men Foligno gjorde ingenting för att försöka undvika kollisionen.

3–0 till Kanada efter två perioder. Det här släpper man inte.

Ingen direktrapportering från nattens final, men här på JVM-bloggen ger jag periodrapporter.

Första 20 minuterna är spelade av finalen mellan Kanada och Ryssland, och Kanada leder planenligt med 2–0.

Men.

Det har inte varit spel mot ett mål, ryssarna har stått upp bra. Visserligen gjorde lagkaptenen Ryan Ellis 1–0 efter 4.50, men sedan kom Ryssland in i matchen allt mer och skapade ett par riktigt bra lägen. Därför kom 2–0 med bara 13 sekunder kvar av perioden som ett dråpslag. Carter Ashton pricksköt målet från snäv vinkel.

Nu blir det tufft för Ryssland.

Kanada bärs som vanligt fram av en fanatisk publik och kommer att sälja sig oerhört dyrt. Ryssland måste få nästa mål, annars är det här över.

Ja, det här är min sista kväll i Buffalo och HSBC Arena. Lite vemodigt, men lite av luften gick ur när Sverige så onödigt förlorade semifinalen.

Nu har Sverige en period (plus eventuell förlängning och straffar) kvar av turneringen. 1–1 står det i bronsmatchen mot USA och jag tycker Sverige gör två bättre perioder än mot Ryssland. Men USA har varit vassare och mycket tack vare Petterssons-Wentzels målvaktsspel har vi oavgjort.

Första perioden klart på poäng till USA, men i andra spelade Sverige upp sig.

Nu vill jag se en rasande forcering i den tredje så att det i alla fall blir en bronsmedlalj med hem till Sverige.

Senare i kväll väntar finalmatch mellan Kanada och Ryssland här i Buffalo. Räkna med ett ruskigt tryck från läktarplats. Kanadensarna är verkligen galna i juniorhockey och kommer bära fram sitt lag.

Kanada tar guldet. Det är mitt tips.

Ja, så känns det verkligen, och då menar jag för svensk del. Jag är inte killen som tycker att en bronsmatch är något att gå i taket för. Förlorarnas tröstfinal, typ. Hur låter det?

Lägg ner skiten och låt de båda semifinallagen dela på bronset.

Så känns det i alla fall just nu. Vi får se om det känns annorlunda på onsdag.

Har precis jobbat färdigt till tidningen och där berättar jag om mina tankar efter semifinalförlusten mot Ryssland.

Därför missade jag också första perioden mellan Kanada–USA, och vilken match det här är. Om Sveriges semifinal påminde om kvarten mellan mellan Ryssland–Finland är det här en match liknande den vi fick uppleva på nyårsafton. Högt tempo, bra spel och en galet entusiastisk publik.

Det går inte att fatta att USA är hemmalag. 90 procent av publiken håller på Kanada och för ett herrans liv på läktaren. De bär fram sitt Kanada som mitt i den andra perioden leder med 3–0.

Guldet går till Kanada igen. Så känns det verkligen. Kan inte tänka mig att de släpper den här matchen eller att Ryssland har någon chans i finalen.

Ryssland vann, men Ryssland imponerade definitivt inte. Att laget kunde vända och vinna var ett mindre mirakel och en spelares förtjänst. 

Stjärnan Jevgenij Kuznetsov hade några synnerligen lyckade slutminuter och vände i princip på egen hand 1–3 till 4–3-seger.

Men som sagt: Ryssland imponerade inte alls. Jag hade laget som favorit mot Finland, men det var Finland som sett över 60 minuter plus förlängning var det bättre laget.

Ryssarna hade ingen fart under skridskorna, visade ingen teknisk briljans, och kämpade knappt. Storstjärnan och lagkaptenen Tarasenko var bedrövlig.

Nej, spelar ryssarna så här i kväll mot Sverige blir de överkörda. Det enda som talar för Ryssland är att den osannolika vändningen i slutet av matchen möjligen kan bli en boost för självförtroendet.

Och så Jevgenij Kuznetsov, förstås. Den liraren MÅSTE Sverige hålla koll på i kväll. 

I 60 minuter plus en eventuell förlängning.

Både spel- och matchledigt för Sverige i går. I stället myspys på hotellet med vänner, agenter föräldrar och syskon.

Dessutom fick vi medier vårt genom en pressträff mitt på dagen. Inget snack om att stämningen i truppen kan sammafattas med ett ord: harmoni.

Men redan i dag är det andra bullar som gäller. Sverige tränar, den här gången i ytterligare en ny arena som heter Buffalo State. Spelarna byter om i HSBC Arena, tar sedan skridskorna i handen och åker buss till Bufalo State. 

Senare i kväll (i natt svensk tid) avgörs det vilka som blir Sveriges motståndare i semifinalen. Ryssland och Finland möts i den ena kvartsfinalen (Kanada–Schweiz i den andra), och vinnaren möter Sverige.

Jag tror stenhårt på Ryssland. Laget imponerade på mig i gruppspelet, och har några riktiga profiler i backen Orlov och forwardsduon Tarasenko och Burdasov. Sedan har målvakten Shikin, som ersatte petade Bobkov, sett stabil ut. På papret är Ryssland inte sämre än vare sig Kanada eller USA.

Finland har överraskat så här långt, men jag tror laget har bränt mycket av sitt bästa krut. Dessutom spelade Finland i den enklare av de två grupperna. Allt talar för att tre av de fyra semifinallagen kommer från Sveriges grupp.

Någon som är nyfiken på hur vi firade nyår?

Nja, Ivarssons plan var inte så detaljerad som jag hade förväntat mig. Det slutade med att vi åt nyårsmiddag i en hotelllounge, inte vår egen dock. Och det var ju ändå ett framsteg.

Min nyårsmeny var en helt okej Cobb-sallad och en öl. Ivarsson lyxade till med en hamburgare. Träffade sedan kollegorna Bodin och Nilsson från hockeysverige.se. De hängde med till vårt hotell och fick se det svenska laget skjuta in det nya året med alkoholfri champagne.

Det där med nyårsfirande har aldrig riktigt varit min grej.

Racet till papperstidningen är över och om tre och en halv timme är det dags att fira nyår i Nordamerika. Jag sitter i presscentret  och är rätt tom i skallen. Jag har över huvud taget ingen plan för tolvslaget. Får bli som det blir, känns det som. Fotograf Ivarsson påstår att han har en plan vi får se vad den innehåller.

Så mycket intryck och så många starka prestationer av det här fantastiska laget. Att resa sig efter det två sista målen i första peridoen säger en del om vad de är gjorda av. Att bara gå för seger efter kvitteringen till 5–5 är så imponerande. Och avgörande.

Just nu spelar USA och Schweiz. Vinner Schweiz i förlängningen eller på straffar vinner Finland gruppen och USA blir tvåa. Då slipper USA möta Kanada i både kvartsfinal och semi.

Det skulle inte förvåna mig om det blir så.

Men skit samma. Oavsett vilket lag det blir i semin, låt dem komma bara.  

Den här upplagan av Småkronorna behöver inte vara orolig vilka vi än får möta.