Ja, så känns det verkligen, och då menar jag för svensk del. Jag är inte killen som tycker att en bronsmatch är något att gå i taket för. Förlorarnas tröstfinal, typ. Hur låter det?

Lägg ner skiten och låt de båda semifinallagen dela på bronset.

Så känns det i alla fall just nu. Vi får se om det känns annorlunda på onsdag.

Har precis jobbat färdigt till tidningen och där berättar jag om mina tankar efter semifinalförlusten mot Ryssland.

Därför missade jag också första perioden mellan Kanada–USA, och vilken match det här är. Om Sveriges semifinal påminde om kvarten mellan mellan Ryssland–Finland är det här en match liknande den vi fick uppleva på nyårsafton. Högt tempo, bra spel och en galet entusiastisk publik.

Det går inte att fatta att USA är hemmalag. 90 procent av publiken håller på Kanada och för ett herrans liv på läktaren. De bär fram sitt Kanada som mitt i den andra perioden leder med 3–0.

Guldet går till Kanada igen. Så känns det verkligen. Kan inte tänka mig att de släpper den här matchen eller att Ryssland har någon chans i finalen.