Så kall jag är om handen

Jag säger som så många andra: jag är inte rädd för själv bli sjuk, det är andra jag oroar mig för. De äldre, de sjuka. Min mamma.

Det jag oroar mig allra mest för att jag ska smitta någon annan. Jag blir så paranoid av att läsa att även symtomfria personer tycks ha spridit smittan. Tänk om jag…? I går, när jag tog en promenad, märkte jag att jag höll andan när jag mötte några gamla människor.

Men ÄR jag helt symtomfri? Normalt skulle jag beskriva mig själv som närmast motsatsen till en hypokondriker, brukar skryta om min robusta hälsa och det är sant, jag är sällan sjuk. (Jag har även mycket starka tänder.)

Men nu går jag och känner efter hela tiden. Visst kliar det i halsen? Och när jag i går hörde att biträdande statsepidemiologen Anders Wallensten var med hos Malou i TV4 fast från sitt eget vardagsrum eftersom han han tyckte sig ha symtom SOM KALLA HÄNDER reagerar jag genast. Jag är ju kall om händerna?!

Nu stannar jag hemma helt några dagar; inga promenader, ingen sväng till Ica. Jag må bli småtjock och letargisk men nån superspridare tänker jag inte bli.