Vi börjar med Mikael Tellqvist denna premiärkväll. Motsägelsefullt av mig att skriva att ingen svensk har en sådan viktig roll i sitt lag, när han dagen efter blir bänkad i säsongens första match?

Inte alls. Låt mig förklara:

Ak Bars Kazan står inte på något sätt och faller med Mikael Tellqvist. De står och faller med sitt målvaktsspel. I kväll föll Zinetula Biljaletdinovs val på Stanislav Galimov, en 21-årig inhemsk förmåga som förra säsongen såg till att Wade Dubeliewicz fick lämna klubben i förtid. Inget mer med det egentligen. Tellqvist har varit krasslig och är inte 100 procent kurrant än.

Är han tänkt som förstemålvakt? Ja. Vad händer om han inte presterar? Se Andreas Johansson.

Själva premiären då.

KHL har i alla fall lärt sig sin läxa. När hela ligan invigdes för drygt ett år sedan var det pompa och ståt i Ufa. Johan Åkerman stod och spände sig i lineupen med Aleksej Jasjin och Aleksandr Radulov, och alla tänkbara pampar höll tal. Samtidigt, räknat i Moskvatid alltså, började ett par andra matcher, men den första pucken skulle släppas i Ufa Arena.

Saken var bara den att Chabarovsk ligger några tidszoner bort. När Aleksej Teresjtjenko och Josef Vasicek gjorde upp om den första historiska tekningen hade Dinamo Riga redan hunnit ta tre poäng och den tidigare Björklövenspelaren Aleksandrs Nizvijs var historisk första målskytt.

I kväll spelades bara en match. Säkrast så. Det var knökfullt i Tatneft Arena, bra stämning – dåligt med sång, för bra med busvisslingar – och två giganter som gjorde upp om Opening Cup.

Skillnaden den här kvällen, och som så många andra, var Aleksej Morozov.

Lokomotiv var egentligen det bättre laget. Kari Heikkilä placerade de största stjärnorna i olika kedjor och pressade på så sätt Kazanförsvaret konstant. Tatarerna hade tappat matchen redan efter tio minuter. Lokomotiv hade då gjort ett mål och fått ett tveksamt bortdömt.

En dragning och ett backhandskott senare hade Morozov gett sitt lag andrum. Det var den prestationen som räddade matchen för Kazan. Prestationen som avgjorde matchen kom med nio sekunder kvar av förlängningen. Kazan tog timeout, Morozov dikterade hur han ville ha sina lagkamrater och prickade sedan själv in avgörandet. Zinetula Biljaletdinov, som hållit sig i bakgrunden under taktiksnacket kostade på sig ett småleende i båset. Med en spelare som Morozov i laget är det bevisligen väldigt enkelt att vara tränare ibland.

Den svensk som faktiskt spelade?

Tja, Daniel Tjärnqvist övertygade. Lite dålig tajming i uppspelsfasen kanske, men annars stabilt rätt igenom. Och jag undrar om det inte är så att han ska ha en assist på 2-2-målet.