Preview IV – tre dagar efter premiären
av
Det blir ju lite bakvänt det här. KHL drog igång i torsdags och tipset kommer nu. Men det får gå det med. De sex matcher jag sett – glimtar av tre andra i och sig – har inte ändrat min tabellbild.
WESTERN CONFERENCE 1. Lokomotiv Jaroslavl
2. Dynamo Moskva 3. SKA S:t Petersburg 4. Atlant Mytisjtji 5. Dynamo Minsk 6. Torpedo Nizjnij Novogord 7. Dinamo Riga 8. Spartak Moska ———————————– 9. CSKA Moskva 10. Severstal Tjerepovets 11. HK MVD 12. Vitiaz Tjechov Något sånt där. Lokomotiv känns som ett ganska vattentätt tips i starka Western Conference. Aleksej Jasjin är den enda kännbara förlusten och samtidigt känns det som att ersättarna Radek Bonk och Richard Zednik passar bättre in i Kari Heikkiläs hockeyfilosofi. Lokomotivet är en ständigt tuffande lagmaskin där alla spelare har sin specifika roll – fråga Johan Åkerman. Det kommer att ge utslag under 56 matcher, trots de två inledande förlusterna. Dynamo Moskva och SKA S:t Petersburg gör upp om andraplatsen. Både Sergej Kotov och Barry Smith förfogar över ett dussin stjärnspelare som har potential att avgöra en match på egen hand. Men det är många egon som ska tillfredsställas. Vad säger spelarna som i vilket annat lag som helst varit den stora stjärnan, men här får nöja sig med spel i fjärdekedjan? Dynamo känns snäppet vassare med sin ungdomliga entusiasm mot S:t Petersburgs kanske något mätta veteraner.
Sedan går det att dela upp tabellen i tre olika skikt. Atlant, Dynano Minsk och Torpedo Nizjnij Novgorod har inget att sätta emot toppklubbarna, men är ändå givna slutspelslag. Dinamo Riga förlitar sig mycket på Marcel Hossa i offensiven och målvakten Edgars Masalskis förväntade storspel, Spartak Moskva är ett stabilt mittengäng rakt igenom och CSKA har ett ödmjukt lag med tydliga gränser mellan stjärnspelare och grovjobbare. De slåss om de två sista slutspelsplatserna. Severstal har inte spetsen, MVD har inte målvaktsspelet eller bredden och Vitiaz har inget av det.
WESTERN CONFERENCE 1. Lokomotiv Jaroslavl
2. Dynamo Moskva 3. SKA S:t Petersburg 4. Atlant Mytisjtji 5. Dynamo Minsk 6. Torpedo Nizjnij Novogord 7. Dinamo Riga 8. Spartak Moska ———————————– 9. CSKA Moskva 10. Severstal Tjerepovets 11. HK MVD 12. Vitiaz Tjechov Något sånt där. Lokomotiv känns som ett ganska vattentätt tips i starka Western Conference. Aleksej Jasjin är den enda kännbara förlusten och samtidigt känns det som att ersättarna Radek Bonk och Richard Zednik passar bättre in i Kari Heikkiläs hockeyfilosofi. Lokomotivet är en ständigt tuffande lagmaskin där alla spelare har sin specifika roll – fråga Johan Åkerman. Det kommer att ge utslag under 56 matcher, trots de två inledande förlusterna. Dynamo Moskva och SKA S:t Petersburg gör upp om andraplatsen. Både Sergej Kotov och Barry Smith förfogar över ett dussin stjärnspelare som har potential att avgöra en match på egen hand. Men det är många egon som ska tillfredsställas. Vad säger spelarna som i vilket annat lag som helst varit den stora stjärnan, men här får nöja sig med spel i fjärdekedjan? Dynamo känns snäppet vassare med sin ungdomliga entusiasm mot S:t Petersburgs kanske något mätta veteraner.
Sedan går det att dela upp tabellen i tre olika skikt. Atlant, Dynano Minsk och Torpedo Nizjnij Novgorod har inget att sätta emot toppklubbarna, men är ändå givna slutspelslag. Dinamo Riga förlitar sig mycket på Marcel Hossa i offensiven och målvakten Edgars Masalskis förväntade storspel, Spartak Moskva är ett stabilt mittengäng rakt igenom och CSKA har ett ödmjukt lag med tydliga gränser mellan stjärnspelare och grovjobbare. De slåss om de två sista slutspelsplatserna. Severstal har inte spetsen, MVD har inte målvaktsspelet eller bredden och Vitiaz har inget av det.