Och hur fel är det då inte att SKA S:t Petersburg möter Ak Bars Kazan i Vilnius, och inte i Malmö? ”Inga sådana matcher under pågående seriespel” löd Svenska Ishockeyförbundets förklaring och med det ställde de sig inte bara i skottlinjen, de laddade pistolen och gick ned på knä också.

Men det är lite för enkelt att säga: ”Hur fan kom NHL in i Globen då”? Bortförklaringen är aningen för genomskinlig för att man ens ska orka ta upp den debatten. Så vi nöjer oss med att konstatera att vi gick miste om att se de regerande Gagarin Cup-mästarna mot Europas just nu bästa lag. I stället står den forna sovjetstaten och basketlandet, Litauen, som värd.

Inte någon vidare marknadsföring för ligan ute bland de starka hockeynationerna i Europa, men möjligtvis ett sätt att höja intresset i Litauen, som förra året arrangerade B-VM med ett par utsålda matcher som följd.  

Som det stora dragplåstret har hemmasonen, Darius Kasparaitis, marknadsförts:

– Redan vid den första presskonferensen i Vilnius för mer än två veckor sedan var snacket galet. Alla TV-stationer och radiokanaler var där. I en hel halvtimme besvarade Kasparaitis och klubbdirektören Vadim Fisko frågor. Det gav stark drivkraft för att fortsätta arbetet. Efter det började vi göra reklam i massmedia, både litauisk och rysk. Och i stan hängde vi upp affischer och skyltar. Tyngdpunkten la vi naturligtvis på Kasparaitis. Hans ansikte är det viktigaste i den här kampanjen. Här är han en stor stjärna, säger den lettiska organisatören Olafs Saulreitis i dagens Sovjetskij Sport.

Dilemmat med det?

Kasparaitis kommer inte till spel.

För att helt sonika göra mitt i marknadsföringsbiten, som blev ett antiklimax för litauerna, så funkar ju Zubov, Morozov, Zaripov, Jasjin, Ekman (i sitt livs form) och Tellqvist (som logiskt sett borde stå efter två matcher på bänken) pretty darn good de också.

Viasat Sport, 17.55, i stället för Malmö Arena. Uppvärmning, 15.00, med Dynamo Moskva mot Sergej Fjodorovs Metallurg Magnitogorsk på Sportboxen.