Efter att ha ögnat igenom bloggarkivet har jag kommit till insikt med att jag under vissa perioder kan ha verkat vara fördömande mot det ryska sättet att hantera saker.

Som att det här är någon slags bur, där vi samlas runt annorlunda ting och beslut för att peka finger, själva känna oss alldeles utomordentligt normala, och som man ska vara enligt den amerikanska kulturen som vi tagit efter obskyrt mycket.

Den bilden är skev. Nog för att jag i det dagliga surfandet på östliga vågor alltid slår ner på ett par saker som jag inte kan finna någon rimlig förklaring till. Men det är på det viset det är, det är det som är Ryssland, och en del i var jag finner spänningen i landet.

När utflyttade Aleksej Kaljuzjnyj tagit det första spadtaget, sparkade coachen Glen Hanlon grävt vidare och nuvarande coachen Aleksandr Andrijevskij fyllt ska jag ändå ner i avgrunden och ifrågasätta hur Dynamo Minsk egentligen styrs.

I kväll prickade Jonas Andersson in 1-1 mot Atlant Mytisjtji, assisterad av Geoff Platt och Ville Peltonen.

De kommer inte att spela fram honom något mer den här säsongen. Timmarna före match ryktades Peltonen till Ak Bars Kazan, efter matchen, som förlorades med 2-3, skickades han och Platt i ett slags outlet-packet för att spela slutspel med CSKA Moskva.

– När vi kommer till Minsk kommer jag att förstå. Men om du är intresserad av min åsikt, som huvudtränare, är jag emot sådana här (spelar)förluster, citerades Andrijevskij i en text som lades upp på Dynamo Minsks officiella hemsida efter matchen.

Underförstått har beslutsfattarna gett upp med elva poäng upp till slutspelsstrecket och 24 kvar att spela om.

Inför säsongen fanns det inte en expert och heller inte en person i anknytning till klubben som hade Dynamo Minsk utanför topp åtta i Western Conference. När det ska summeras framöver lutar det snarare åt att de, liksom i fjol, bara har Vitiaz Tjechov bakom sig.

Fundamentalt är att ledningen tagit fram svar till frågor som aldrig borde ställts.

Exempelvis då det bestämdes att det skulle göras om och göras rätt när Glen Hanlons nordamerikanska stil börjat ränta…

Han har för övrigt talat ut i The Providence om uppbrottet från Minsk. Jag räknar med att engelskan fungerar bättre än ryskan, så för att veta mer än att han aldrig varit med om något liknande får ni helt enkelt klicka in på länken.

… eller när Hannes Hyvönen såldes till Ak Bars mitt i det viktigaste matchandet. 

Men det jag tänker mest på är arenan och potentialen i nyhetens behag som man inte ens försökte utnyttja.