”Ja, låt oss ta fram några giljotiner och galgar. Vi har 35 man i landslaget, låt oss döda dem på Röda torget”

Varför vet ni nog. Ryssland ville inte försvara sig mot Kanada, så nu är det bara att värja sig mot det egna folkets vrede.

Men vem som sa det?

Vjatjeslav Bykov.

Den kortvuxne herren med stenansiktet från staden där männen gör stål – av alla städer – tog  bland annat hånfullt fram förslagen på avrättningsverktyg i en intervju med Sovjetskij Sport sedan han triggats igång med frågan:
”Kanske var orsaken till förlusten att de ryska spelarna besökt en del fester den senaste tiden?” 

Även om han efter det gjorde sitt yttersta för att löjliggöra journalisten i fråga vägrar han konsekvent hänga ut någon i det ryska laget.

”Jag vill poängtera ännu en gång att vi inte kommer att skylla på någon. Aldrig. Om du vill kan du gå och försöka göra det själv. Ta reda på vem som legat med vem, vem som ätit någonting felaktigt och vem som inte åkt med spelarbussen. Orsaken till misslyckadet är att vår moståndare dominerade oss, det är allt.”

”Du vill skylla på någon? Skyll på mig.”

Om vi säger så här. Det finns inte på en Sibirien-karta att jag frivilligt skulle ta på mig skulden för en 3-7-förlust i ett stormaktsmöte som, typ, kan mätas med Summit Series.

Bykov skyller på sig själv för att han är medveten om att om han kritiserar, ska vi säga Jevgenij Malkin, är det inte säkert att Jevgenij Malkin vill spela i landslaget igen. Och genom att göra det har han redan nu börjat förberedelserna för vårens VM i Köln, som kommer att avgöra utgångsläget för hans fortsatta förbundskaptenskap.

De som blir kallade till Tyskland kommer att komma. De vet att om de ställer upp för Bykov och håller sitt ego på en rimlig nivå håller han dem för alltid om ryggen (tycker han å andra sidan att de inte gör det spelar de aldrig mer för honom).

Vi kan prata om bristfällig och passiv coachning, och dåligt försvarsspel. För det var vad det var mot Kanada. Men Bykov har lyckats samla ihop alla ryska stjärnor under sina vingar, och det är han den ende ryska tränaren som lyckats med inom en period på 20 år.

Det måste vi se till att komma ihåg när motståndsrörelsen mot honom nu tagit ordentligt med vind efter en förlust.